De är ”handbollens Zlatan” i EM
Världsstjärnan gör sitt första mästerskap på 14 år
Publicerad 2020-01-10
KRONAU. EM har utökats från 16 till 24 lag.
Då får vi se fler av ”handbollens Zlatan” i ett mästerskap – världsspelarna som är ensamma på sin nivå i sitt landslag.
– Jag har saknat att få spela mästerskap de senaste tre-fyra åren, säger schweizaren Andy Schmid som gör sitt första EM eller VM på 14 år.
Det har gått 14 år sedan Schweiz var med i ett stort mästerskap – EM 2006.
Men då hade man inte kvalat sig in utan tog i stället plats som värdnation.
En 22-årig Andy Schmid var med.
– Men jag var inte redo. Jag platsade inte ens i förstauppställningen i min klubb i Schweiz, berättar han.
Vi träffar Schmid i Im Sportzentrum, tyska toppklubben Rhein-Neckar Löwens träningshall och högkvarter i den lilla byn Kroau i sydvästra Tyskland.
Lindgren tog Schmid till klubben
Det var Ola Lindgren som värvade hit mittnian 2010, bara för att få sparken några veckor senare. Då hade han spelat en säsong i danska Bjerringbro efter att lämnat den schweiziska ligan.
I Rhein-Neckar Löwen utvecklades Schmid till en av världens bästa spelare och utsågs fem år i rad (2014-18) till Bundesligas bäste spelare.
Men han lyckades inte ta sitt landslag till de stora mästerskapen. Schweiz hade sin storhetstid i mitten av 1990-talet när man blev fyra i VM 1993, sjua i VM 1995 och spelade OS i Atlanta 1996. Sedan dess är tre raka EM 2002–06 de enda mästerskap man spelat.
Har du saknat att inte få spela mästerskapen?
– Inte till en början. För mig var det skönt att ha semester och vara med familjen och kunna utvärdera höstsäsongen. Men de senaste tre-fyra åren har jag saknat det. Jag har spelat många säsonger i Champions League, vunnit ligan och tagit hem cupen. Jag har vetat att jag är på nivån för att spela VM och EM men jag har aldrig haft chansen att visa vad jag kan på den stora scenen.
Aldrig tänkt byta landslag
Trots att Schmid varit dominant i världens bästa liga har han under de här åren sällan varit med i den absoluta toppen på listorna över världens bästa spelare.
– Jag är inte bitter över att jag inte nämns där. Och jag hade kanske inte kunnat hålla den höga nivån om jag varit med i varje mästerskap. Jag har haft fördel av att få den här vilan och de här senaste åren hade jag aldrig klarat av att köra på som till exempel Nikola Karabatic har gjort.
Har du funderat på att byta landslag?
– Nej. Tanken har väl föresvävat mig men jag har aldrig övervägt det på riktigt. Det skulle vara allt för själviskt. Jag är en stolt schweizare. Men vi är inget handbollsland.
Har du fått någon förfrågan?
– Jag pratade med det tyska förbundet en gång för ett par år sedan men det blev aldrig allvar.
Slutade med fotboll efter regnmatch
Det är Schmids spelsinne, samarbete två-och-två med lagkamraterna och högklassiga distansskott som gjort honom till en världsspelare. I vissa matcher ligger han bakom nästan alla Rhein-Neckar Löwens mål, antingen stänker han dit dem själv eller spelar han fram till målgörarna. Men han spelar i princip bara anfall och går sällan in och tar stryk.
Ibland blir han igenkänd hemma i Schweiz.
– Men inte alls som fotbollsspelarna, eller Roger Federer för den delen. Om en schweizare som inte har så mycket koll frågar mig vad jag sysslar med och jag svarar att jag spelar handboll så frågar han vad jag gör vid sidan om för att försörja mig (skratt).
Varför blev det handboll för dig när det är en så liten sport i Schweiz?
– Jag började spela fotboll. Men när jag var typ sex år och skulle spela match så regnade det som fan och då bestämde jag mig för inte spela fotboll mer. Jag gick till handbollsträningen i stället och sedan dess har det varit en passion och jag har aldrig sett några begräsningar för hur bra jag kan bli.
EM-premiär mot Sverige
Men Schweiz är inte bara Andy Schmid, även om han är på en egen nivå. I målet har man Montpelliers Nikola Portner, som är son till jugoslaviska legendaren Zlatko Portner och 2016 blev förste schweizare att vinna Champions League. Vänstersexan Martin Lier blixtvärvades till Flensburg i höstas som ersättare till skadade Hampus Wanne och linjespelaren Alen Milosevic spelar till vardags i Leipzig.
Och ska vi vara ärliga hade Schweiz nog kvalat in till EM även om startfältet inte hade utökats till 24 lag. Man slutade nämligen tvåa i sin kvalgrupp före Serbien.
I sin första mästerskapsmatch på 14 år ställs Schmid mot Sverige i EM-premiären. Det betyder att fyra lagkamrater samt tränaren från Rhein-Neckar Löwen står på andra sidan.
– Jag önskar dem lycka till men hoppas att de är lite nervösa i premiären. Historien har visat att det inte är lätt att spela en hemmapremiär. Men det är inte vi själva som avgör om vi har en chans eller inte utan det är Sverige som har allt i sina händer. Vi är underdogs och åker till EM för att njuta.
Andy Schmid har väntat många år på att få göra det.
