Nu spelar han kvalet
Alfelt: Henke är given i truppen mot Portugal
Henke Larsson fortsätter.
I HIF, i fotbollslandslaget, i Helsingborgs innebandylag.
Läckert.
Jag tycker hela resan i vinter har varit läcker. Henkes jag gör som jag vill och bryr mig inte ett skvatt om vad andra tycker, låt dem vänta på mitt beslut. Sagt som den fotbollskejsare han är i kungariket Sverige.
– Jag har verkligen känt efter och tänkt efter vad jag vill med livet och har kommit fram till att det är dags att börja träna. Det har hela tiden handlat om mitt beslut och ingen annans beslut, sa Henke i går efter årets första träning med HIF.
Med tillägget att inget är helt klart ännu. Han och HIF ska diskutera nästa vecka, men då handlar det om kontraktsdetaljer.
Henke har bestämt sig. Han fortsätter och då kan jag inte se annat än att HIF går så långt som man överhuvudtaget kan för att få den åtråvärda namnteckningen på ett kontrakt igen.
Jag har aldrig trott annat än att Henke skulle välja HIF, fotbollslandslaget och Helsingborgs innebandylag. Varför inte göra allt man tycker är kul när man har möjlighet att göra det?
Det är ju det som allt handlat om i vinter – att Henke vill ha roligt. Jag kan absolut inte se något fel i det. Inte ett fel för någon.
Tvärtom har jag hela tiden varit övertygad om att både HIF och Sveriges fotbollslandslag får en bättre toppforward tack vare hans innebandyspel. Motivation betyder allt för en spelare i Henkes ålder med alla hans tidigare framgångar som mättnadsrisk.
Har inte nog med genier
Henke är extremt lättränad. Hans fotbollskunnande är odiskutabelt. Om någon svensk skulle kunna slå en öppnande passning som Del Pieros till Marchisio när Juventus 1–0-besegrade Fiorentina så är det Henke och ingen annan än Zlatan också.
Vi har helt enkelt inte tillräckligt med genier för att våra förbundskaptener – som Lagerbäck faktiskt gjort några gånger – ska räkna bort något av dem för att han i några månader sysslar med en annan sport hellre än att vara med i den svenska fotbollens fullständigt meningslösa försäsongsträning.
Minns du när ett svenskt lag senast vann över ett utländskt tack vare överlägsen fysik?
Gör du det inte beror det inte enbart på att fysik är överreklamerat, utan mer på att svenska lag inte ges bättre fysik under säsongen oavsett hur mycket de springer under vinterns mörka månader.
Behöver inte spela ihop sig
Sir Stanley Matthews var 50 år och 5 dagar när han spelade för Stoke mot Fulham 6 februari 1965 i Englands högsta proffsliga. Henke, 37, har alltså många år kvar så länge som han tycker det är roligt att träna så hårt som det krävs för att hålla sig kvar på elitnivå. Vilket absolut inte är det samma som att springa sig spyfärdig i januari.
Om Henke Larsson spelar mot Österrike eller inte tycker jag är ganska ointressant. Han är inte spelaren som behöver spela ihop sig med andra. Tvärtom är han ju den som med sin spelförståelse gör andra bättre oavsett om de har eller inte har spelat ihop tidigare.
Nej, plita ned namnet Henrik Larsson i kvaltruppen mot Portugal redan nu och fundera mer över vilka mer som ska åka med.
Daniel Nannskog är ett givet namn för min del. Roland Andersson brukar alltid prata om att det inte ska vara några vattenkammade i bra fotbollslag men det är just det som legat Nannskog i fatet.
Trots att han egentligen inte varit speciellt okammad annat än i käften. Jag kan räkna upp massor av givna landslagsspelare som varit både stökigare och mindre effektiva än Nannskog.
Han är gammal nu men ändå klart yngre än Henke.
Det spelar ingen roll. Vad som betyder något är att båda är bättre än de andra som kan bli aktuella.