”Fördomarna kommer att dö, hoppas jag”

Publicerad 2015-10-22

I dag kvalgen­repar svenska damlands­laget mot Gais P16.

Spelarna vet vad som väntar: en fysisk tuff match med högt tempo.

Och en hel del opass­ande kommentarer och påhopp från allmänheten efteråt.

– Fördomarna kommer att dö ut någon gång hoppas jag, säger mitt­fältaren Caroline Seger.

Caroline Seger.

För att komma rätt för­beredda till EM-kvalet mot Danmark på tisdag spelar damlandslaget i dag en träningsmatch.

Gais pojkar 16 ställer upp med ett lag och ska spela så likt Danmark som möjligt.

Inför EM 2013 träningsspelade damlandslaget också mot pojklag, då AIK. Även bland damallsvenska klubbar är det vanligt med killmatcher.

– Det är alltid tufft mot pojkar, men det är bra matcher, säger Caroline Seger.

– Jag tycker att det är ­roligt att möta killar. När du får passningar sätter de ­ofta press snabbare och defensivt kan man gå in och ­smälla och se hur mycket man klarar av, säger mittbacken Nilla Fischer.

Men det är också ett sätt att blotta egna lagets svag­heter: killarna är av naturen oftast snabbare och starkare.

Anfallaren Lotta Schelin:

– Fysiskt vet vi att de är bra. Man vet att det blir en bra fotbollsmatch och då ser man våra svagheter och styrkor.

”Jättesorgligt”

Och svagheterna defensivt syns mest..?

– Ja, främst defensivt. Det är klart att man kan hitta möjligheter framåt med de spetskvalitéer som vi har.

Men det finns en baksida med mötena med pojklag. Vid förluster får damspelarna ofta utstå hårda kommentarer på nätet.

Caroline Seger säger att ”de är vana”.

– Man är ju så van, det är jättesorgligt men så är det...Vi vet att det blir skriverier om vi torskar och det blir mycket kommentarer och åsikter. Det spär ju på ganska rejält när det redan finns där ute och vi möter ett pojklag, säger PSG-stjärnan och fortsätter:

– Vi vet ju – och det har vi aldrig ljugit om – att pojkarna i den åldern är fysiskt starkare och snabbare. Vi försöker bara få till en bra match och det vet vi att vi får mot ett pojklag, säger Caroline Seger. Petra Thorén