Maja Reichard: Jag har fått många att öppna sin ögon"

Publicerad 2016-09-07

Svenska guldhoppet och fanbäraren i Rio om att vara förebild: "Värmer"

RIO DE JANEIRO. Maja Reichard älskar sin simning.

Men för Sveriges stora guldhopp och fanbärare i Paralympics betyder det kanske ännu mer att vara en förebild.

– När jag tappade min syn hade jag kunnat skita i allt och låsa in mig på ett rum. Jag valde att ta utmaningen, därför är jag här i dag, säger 25-åringen.

Maja Reichard fick frågan om hon ville vara Sveriges fanbärare i slutet av juli.

På den frågan fanns det bara ett enda svar.

Men för den 25-åriga simstjärnan fanns det också en motfråga. Varför just hon?

– När de sa att jag är en bra förebild så värmde det mig väldigt mycket. Det blir inte så mycket större, säger hon.

Reichard hoppas att det framför allt är barn och ungdomar, med eller utan funktionsnedsättningar, som hon kan nå ut till och få att utmana sig själva. En nyckel inom idrotten tycker hon själv.

Ibland får hon bekräftelse på att det blivit så.

– Jag har hört av många att jag har fått de att öppna ögonen och se att saker inte är omöjliga, att det är värt att testa, säger hon och fortsätter:

– Sedan jag tappade min sista syn har till exempel mina föräldrar aldrig satt några gränser för mig. Jag kan själv segla i en båt, jag åker fortfarande skidor, jag kan ut och äventyra och vandra i skogen. Jag pluggar på KTH även om det lät omöjligt enligt vissa studievägledare. Jag tycker det är jätteroligt när man kan möta andra människor och hjälpa dem att utmana sig själva till att faktiskt få ett bättre liv. Det finns ingen annan som sätter gränser för mig.

Förlorade synen som ung

Maja Reichard föddes med ögonsjukdom RP (Retinitis pigmentos) som successivt bryter ned näthinnan och i tidig ålder miste hon synen helt. Samtidigt som hon förlorade synen förändrades mycket – och då inte på ett negativt sätt, menar Reichard.

I dag talar hon varmt om uttrycket ”Livet blir hur vi förhåller oss till det som livet ger oss” och förlusten av synen försöker hon snarare se som en gåva.

– Vad ska det annars vara? Om jag ser det som det värsta som har hänt mig kommer mitt liv också att bli så. Men om jag ser det som att andra möjligheter öppnas kommer livet självklart också bli bättre, säger hon.

Populär fanbärare

Responsen från de andra svenska paralympierna avslöjar att det var ett populärt val av fanbärare.

– Väldigt många aktiva är glada för att jag ska få göra det. Det var till och med någon idrottare som innan pratade om att kanske driva en kampanj för att jag skulle få bli det, haha. Så det är jätteroligt, jag har fått jättefin respons.

Redan förmiddagen efter invigningen är det dags för Reichard i bassängen då hon ska ”simma av sig nervositeten på 100 fjäril”. Men det är först den 12-13 september som hon ska försöka att simma hem en medalj på 50 frisim och försvara sin titel i paradgrenen 100 bröstsim.

– Jag har kommit hit för att försvara mitt paralympiska guld. Sedan har jag mängder av personliga målsättningar med tider och så också. Men självklart ska jag vara med och slåss om medaljerna. Jag har kommit hit för att ge dem en match och den kommer inte bli lätt. Jag kommer inte gå någon en gratis medalj här.

Invigningen startar 23.30 svensk tid.