Succéryttaren som alla kan identifiera sig med

Elisabet Hoff

Sportbladets Elisabet Hoff om fenomenet Angelica Augustsson

På söndagen satt tusentals unga tjejer på läktarna i Scandinavium och såg Angelica Augustsson, 23, vinna världscupen.

De hade skrikit sig hesa även om det hade varit 20-årige supertalangen Douglas Lindelöw som vann. För att inte tala om Rolf-Göran Bengtsson, 48. Eller någon annan svensk.

Men de hade inte kunnat identifiera sig på samma sätt.

Angelica Augustssons genombrott ger helt enkelt svensk ridsport upprättelse. Nu kan man faktiskt tala om ridsport som jämlik och folklig utan att rodna av hyckleriets skam.

Angelica är inte född i en ryttarfamilj.

Hon är en vanlig medelsvensson utan stora pengar bakom sig.

Hon började som en helt vanlig ridskoletjej.

Hon fick inga dyra ponnyer utan fick rida dem som ingen annan klarade av.

Hon har jobbat hårt och målmedvetet.

Likheterna med Malin Baryard-Johnsson är många. Men Malin fick sitt mediala genombrott när hon red i raffset, trots att hon var en sådan supertalang.

Angelicas sportsliga prestation är omöjlig att förminska. För som hon red.

● ● ●

Ludger Beerbaum har tagit fem OS-guld och fyra VM-guld och sett det mesta. Han är också ett stenansikte som sällan visar några känslor eller tar till superlativ. Det gjorde han i går.

På presskonferensen efter världscupen var han märkbart rörd och imponerad. Av Douglas Lindelöw och Alexander Zetterman, bara 20 och 21 år och redan stjärnor. Men allra mest av Angelicas prestation och vad den betyder för sportens framtid och alla unga tjejer på läktaren.

Atmosfären i Scandinavium är något mycket, mycket speciellt sa den grånade 47-åringen och utnämnde Göteborg Horse Show till ”en av bästa, om inte den bästa tävlingen i världen”.

Då ska man veta att utomlands ser publiken helt annorlunda ut. Den är vuxen, välklädd och inte det minsta tjejig.

Ursäkta klyschan, men det VAR en historisk helg i Scandinavium.

Man kan faktiskt tala om ett svensk hoppunder.

● ● ●

Dessutom rök en av svensk ridsports dammigaste gamla sanningar. Den om att en ryttare är som bäst vid 46 års ålder…

Jo, det är sant. Det sägs bygga på statistik och upprepas gång på gång. Visst är det skönt att veta att man har tid på sig. Men risken är att det blir en självuppfyllande profetia och därmed en riktig rejäl stoppkloss för utvecklingen.

De svenska unga ryttarna är kaxiga och hungriga nog för att inte orka vänta till 46.

Och Angelica Augustssons tränare bryr sig uppenbarligen inte om statistik. När Angelica sa ”shit vad svårt” om banan igår sa tränaren ”du klarar det”.

Det tackar vi för.