Nu bultar hjärtat för finska lejonen

MOSKVA. Sverige är utslaget ur VM och själv har jag åkt tillbaka till Moskva för att heja på Finland.

Landet där alla ställer upp.

En hockeygalen nation som kokar just nu och kan vara på väg mot ett tredje historiskt VM-guld på en och samma säsong.

Därför kommer mitt hjärta bulta för blåvita lejon resten av den här turneringen.

Jag tänker inte vara det minsta neutral inför semifinaler och final.

Finlands sak är min nu då svenskarna åkt hem både utslagna och förnedrade.

Sveriges totala motsats när vi skriver 2016. Ett land där NHL-stjärnorna ställer upp och där man har sin egen "The Next One" i Patrik Laine, 18.

Det går inte att låta bli att älska ett folk som älskar ishockey så mycket.

Ett land där hockeykrigarna redan dragit över två miljoner tv-tittare i vissa matcher och där många tror att det kan bli 2,5 miljoner som följer VM-semifinalen mot Ryssland på lördagseftermiddagen.

Och det i ett land där det bor 5,5.

Det är rekord i så fall.

Samtidigt hade Tre Kronor inte dragit ens över en miljon i någon match inför kvartsfinalen mot Kanada, vilket var katastrofsiffror för TV4. Jag vet inte om den gränsen passerades mot Kanada, men efter halva matchen räknar jag med att hälften bytt kanal i ren ilska.

Och finländarna är inte proffs bara på isen.

Amatörmässig attityd

Jag tycker Sveriges allmänna attityd även från ledarhåll varit lika amatörmässig som spelet i den här turneringen.

Gnället över utrustningen som blev försenad till St Petersburg och den privata tågvagn man var "lovade" på sträckan Moskva-St Petersburg.

Skandalöst, sa landslagschefen Tommy Boustedt.

Men ingen annan nation fick sin utrustning försenad så länge att de missade en träning, ingen annan nation reste i någon privat lyxvagn på tåget.

När jag reste mellan St Petersburg och Moskva på fredagen satt jag mitt emot Kanadas coach Bill Peters medan de kanadensiska stjärnorna åkte ekonomiklass och trängdes med vanliga passagerare  i ett supertåg som har två förstaklassavdelningar. Där dog kanske myten om Kanadas lyxtillvaro under VM-turneringarna.

Finland satt i samma ekonomiklass en vagn framför, men där hade det finländska förbundet tagit reda på fakta och köpt upp varje ledig stol i den vagnen. För egna pengar. Därför fick spelarna lite extra utrymme. För att någon tänkt till och tagit reda på fakta.

Svenske landslagschefen Tommy Boustedt skyllde allt på ryssarna, precis som han gjorde på IOK när Nicklas Bäckström fastnade i ett dopningtest i Sotji.  Det är inte acceptabelt.

Jag får ta fram skämskudden gång på gång känns det som.

Jag glömmer aldrig det Helsingfors som mötte de finska hockeyhjältarna efter VM i Globen 1995.

Finland hade tagit det första VM-guldet, ja, mästerskapsguldet, i landets historia.

Jag hade bokat plats med Finnair till Helsingfors för att fira mottagandet, men på Arlanda kom finländarnas dåvarande förbundskapten Curre Lindström fram till mig och fotogragen Lasse Allard och sa:

– Åk med oss i stället.

”När de kallar säger ingen nej”

På så vis hamnade vi på finländarnas specialchartrade flyg tillsammans med ett finskt tv-team och ett gäng fortfarande firande finska guldhjältar. I övrigt var planet tomt.

Det var en upplevelse jag aldrig kommer att glömma och med på det planet satt den då unga, men redan klassiska Kalle Anka-kedjan med Saku Koivu, Jere Lehtinen och Ville Peltonen.

Alla blivande stjärnor i NHL.

Nu, 21 år senare,  är alla tre inblandande i en ny guldjakt. Jere Lehtinen är general manager, Ville Peltonen assisterande coach och Saku Koivu rådgivare till landslagledningen.

Tre historiska finländska guldhjältar som sköter kontakterna med Finlands NHL-spelare inför VM-turneringarna.

Och när de kallar är det ingen som säger nej.