Teamet körde för svensken – och han klarade provet

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2005-07-09

Det borde väl egentligen vara omöjligt för en kille som är 193 lång och just har fyllt 30.

Men nä.

Magnus Bäckstedt blir bara större och större.

Säg vad ni vill, men han vann faktiskt i går också.

Thomas Lövkvist, 21, är en av nyckelmännen när Française des Jeux drar upp spurten, Marcus Ljungqvist och Magnus Bäckstedt drar igång Liquigas-Bianchis stora tåg med en kilometer kvar till mål. Vilken skön, svensk cykelsyn.

Det var bara ett fel med den långa, plana slutrakan i Tour de Frances sjunde etapp:

Den var för kort.

Hade Karlsruhe haft omtanken att bjuda på femton meter till hade vi idag fått böja våra huvuden i salig vördnad inför det östgötska, walesiska fenomen som heter Magnus Bäckstedt.

Det kan vi gott göra ändå.

När en svensk cyklist biter sig i tummen av besvikelse efter en andraplats i Tour de France säger det något om nivån på hans idrottande. Bäckstedt visar återigen att han är en av våra allra, allra största idrottsmän. Jag är övertygad om att hans grandiosa zickzackande bakom spurtkanonen Robbie McEwen (och förbi ett mindre inferno) kommer att ge honom ett helt nytt läge de kommande veckorna.

Svensken lyckades direkt

För första gången valde teamet att köra för honom. Karlsruhe-etappen var som gjord för hans tunga spurt, men det har funnits etapper tidigare som varit lika passande – men då har Magnus fått göra grovjobbet åt brasilianaren Luciano Pagliarini.

Pagliarini har inte lyckats, Bäckstedt gjorde det direkt.

Där har ni den största vinsten i går.

Sportchefen Roberto Adamio såg vad Magnus Bäckstedt är gjord av, och han kommer förstås att ge honom chansen igen.

Det finns ett liv att längta efter på andra sidan bergen för jätten från östgötaslätten.

Snart väntar Alperna och ett otäckt klättrande, men det kommer fler fina etapper som passar grabbarna med större ben.

Och Magnus Bäckstedt växer alltjämt.

Simon Bank

Följ ämnen i artikeln