Peter Eriksson millimeter från andraplatsen

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2001-04-13

GÖTEBORG

Ett par drömmar gick i kras inne bland hinderna i Scandinavium under världscupfinalens första runda.

En av drömmarna hade Peter Eriksson, som kände att allt stämde ända till näst sista hindret.

Då brast det.

- Väldigt onödigt, tyckte Peter efteråt.

Peter kom aningen fel när han styrde upp skarpt mot näst sista hindret. En bom föll och Peter hade lätt att hålla sig för skratt.

- Jag var bara någon millimeter från att komma tvåa, konstaterade han efteråt. Större marginal var det inte.

Skåningen blev nu 13:e istället, denna fredagen den 13:e, och bäste svensk.

För de andra gick det sämre. Maria Gretzer, som red först av alla, hade två nedslag men högt tempo. Det räckte till 28:e plats.

Rolf Göran Bengtsson, som länge slets mellan hopp och förtvivlan om han skulle kunna ta sig till Göteborg överhuvud taget, tog med sig bommarna på mitthindret i trekombinationen och blev 26:a.

Och Helena Gabrielsson, Kumlatjejen som red för Thailand efter att ha vunnit sydostasiatiska världscupligan, hon ramlade av på väg in i sjätte hindret. Där krossades också en dröm.

- Jag hade hoppats att åtminstone kunna ta mig runt, sade Helena efteråt, medan en väninna ringde upp henne på mobilen och fick höra direkt hur besviken hon var.

Skrämd i debuten

Varken Helena Gabrielsson eller hästen Salido har varit ens i närheten av så stora sammanhang som en världscupfinal med 10 000 på läktarna.

Det vänliga bruset från alla åskådare som ville henne väl värmde, men skrämde nog också en smula.

- Jag var jätterädd för att något skulle hända. Något sådant som sedan också hände, förklarar hon.

Men kul var det. Det är inte många som fått rida en världscupfinal.

Nu ställer hon upp i alla klasser hon får plats i under resten av hoppdagarna i Scandinavium. Nu när hon inte längre har världscupen att tänka på.

I den mån Rodrigo Pessoa hade någon dröm när han red in som storfavorit, så överlevde den ritten. Konkurrenterna däremot bör har ha haft några ögonblick av fåfäng förhoppning, som sedan raskt gick i kras.

Pessoas Baloubet var nämligen ovanligt skuttig och ivrig. Det var mycket spring i benen den här långfredagen, rena påskyran.

Pessoa vann klassen

Men när resten av rideliten satte sig käpprätt upp i stolarna och hoppades få se Baloubet och Pessoa sprida bommar omkring sig, så blev det så småningom precis som vanligt.

Pessoa lirkade runt hästen utan fel och i högt tempo. Han vann klassen.

- Han var lite svårriden idag, medgav Pessoa om Baloubet.

Tvåa i första rundan, en tidshoppning, var amerikanen Ray Texel, som red som om han hade indianerna efter sig.

- Jag fick en rivning tidigt och nu fick jag chansen att rida in tiden igen, förklarade han.

Satsningen var hämningslös.

Texel hade sett hur de andra gjorde och var sekunderna fanns att vinna.

Christer Jönsson/TT

Följ ämnen i artikeln