”Det är inte bandy-VM det här”
Uppdaterad 2015-08-24 | Publicerad 2015-08-23
27 sprinters under tio sekunder i år
Peking. Det är lätt att tro att hela sprintvärlden cirkulerar kring Justin Gatlin och Usain Bolt.
Men det fyller på bakifrån. Faktum är att 2015 är historiens bästa sprintår på herrsidan.
– Det är en mycket större värld nu, det är inte bandy-VM det här, säger svenske sprinttränaren Håkan Andersson.
1968 i Mexico City blev Jim Hines historisk som första man under tio sekunder på 100 meter. Den dröjde nio år innan cubanen Silvio Leonard blev nummer två under den mest klassiska av alla drömgränser.
Sen har det fyllts på i rask takt, men aldrig så snabbt som i år. Bara fram till årets VM har tio nya löpare slagit sig in i niosekundersklubben, ett rekordår som bara kan matchas av OS-året 2008.
Men det är inte bara nykomlingar i sub tio-klubben. Totalt har hela 27 sprinters spräckt gränsen i år, ett förkrossande rekord där bara 20 man från 2011 är ens i närheten.
”Världen har vuxit”
Sportbladet har försökt reda ut varför det ser ut så här. Sveriges mest meriterade sprinttränare är Håkan Andersson, han har tränat svenske rekordhållaren på 100 meter, Peter Karlsson, och tränar nu bland annat svenske mästaren Tom Kling-Baptiste och Johan Wissman. Han menar att det är fler som fått chansen att springa fort.
– Världen har vuxit, betydligt fler länder är med och konkurrerar, varenda ögrupp i Västindien har
löpare på toppnivå nu, säger han och fortsätter:
– Sen är det den mest genetiska sporten av dem allihop, den kräver minst coachning om du har talangen. Det är svårare i höjd och stav, att det är enklare att hålla på med 100 meter för genomslag.
Coachkollegan Pierre-Jean Vazel från Frankrike har tränat både Ronald Pognon och Olusoji Fasuba som sprungit under tio sekunder. Han håller med Håkan Andersson, men pekar också på motsatsen: världen har blivit mindre.
– Det som hänt de tio senaste åren är mängden information som finns tillgänglig. Både tränare och aktiva själva delar med sig av det man gör på sociala nätverk, en effekt då blir en slags standardisering, träningen är mindre influerad av kulturell och politisk miljö, säger han.
Men lika snabb som utvecklingen varit, lika många 100-meterslöpare har åkt fast för dopning. Kan inte svaret ligga där? Håkan Andersson menar att det inte förklarar sådana framsteg på just 100 meter till skillnad från flera andra grenar.
”Perspektiv”
Han får medhåll av experten Arne Ljungqvist.
– Jag letar aldrig efter sådana förklaringar, det finns allt för många andra svar. Det är dels en spektakulär gren och dels är det populärt i kretsar av världen där det inte var det förut. Sen får man sätta det i perspektiv, det är 80 år sedan Jesse Owens sprang 10,2 på kolstybb, så utvecklingen har inte kommit så långt, säger han.