Nu får alla chans att lira

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-05-03

Utrustning för 15 000 kronor ska sprida hockey bland tjejer och invandrarbarn

15 000 till låneutrustning. I Västerås Hockey Klubb ska alla som vill kunna prova hockey – utan att behöva köpa en hel utrustning.

Även om man som sexåring är övertygad om en lysande framtid som hockeyproffs, så räcker inte veckopengen till skridskor, klubba och skydd.

Kanske inte slantarna i mammas plånbok heller.

– Vi vill ge alla ungar chansen att prova på hockey. Hjälp oss, skrev tränaren Ralf Öster till Sportmiljonen.

Lagom till VM-tider är isträningen slut för knattarna i Västerås Hockey. Så det är fotboll som gäller resten av säsongen. Men hockeyn sitter i kroppen och i gröngräset funkar klubba och fotboll utmärkt ihop. Och när fotografen ska ta bilder är det bra att ha axelvaddar när kompisarna knuffas.

– Godiiiiiiiiiiiiiis, skriker 25 blivande proffs och visar sina obligatoriska tandgluggar.

Det är dyrt att spela hockey. Mycket utrustning kostar mycket pengar – och växande barn kräver nya storlekar varje år. Kanske varje halvår. Det innebär att många barn inte har möjlighet att börja spela.

Ska kunna låna allt

Sportmiljonen fick ett brev från Västerås Hockey Klubb som hade mängder av intresserade barn utanför rinken.

– Vi vill satsa på att få fler tjejer och nyinflyttade från andra länder att börja spela med oss. Så vi skrev om hjälp av Sportmiljonen, säger tränaren Ralf Öster.

Visst. Tanken med de 18 nya hockeyutrustningarna är att man som nybörjare ska slippa köpa, utan låna allt för att kunna testa om hockey är något att satsa på. I höst, lagom till när det är dags att snöra på skridskorna, kommer allt att finnas på plats.

– Godiiiiiiis, skriker knattarna ännu högre. Fotografen Lasse har plåtat elithockey i över 25 år och hans tålamod är större än 6-åringarnas.

När alla knuffats i en oändlig tid och Lasse äntligen är nöjd springer hela gänget mot mammorna och papporna som står beredda – med avklädningshjälp.

– Fotboll är kul. Men hockey är kuligast, säger

Vidar Törnblom, 6 år, som spelat sedan i höstas och tycker att frågan om vilken position han spelar på verkar otroligt korkad.

– Jag bara spelar, säger han, och sneglar på pappa som släpper handen i en sekund.

En snabb vändning, en blick över axeln och tre sekunder senare springer Vidar med kompisarna på gräsplanen.

Tränaren Ralf ser laget sprida ut sig över det jättelika området – bort emot skogsområdena bredvid.

– Eh, jag måste nog gå. Men tack Sportmiljonen för hjälpen...