Björkman vidare i Wimbledon

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2003-06-27

Besegrade Justin Gimelstob i tre raka set

När Jonas Björkmans utveckling stannade upp satte han sig ner och tittade på vad som behövde göras.

Han skaffade sig en mental rådgivare. Och ny tränare. Och nya träningsmetoder.

Men den viktigaste förändringen kom inte på tennisbanan.

Den kom i hemmet.

- Papparollen har hjälpt mig mycket, konstaterar 31-åringen.

Efter avancemanget till fjärde omgången i Wimbledon blev det på nytt tydligt, det som många kunnat se under det senaste halvåret:

Jonas Björkman trivs igen.

Han trivs och han gläds, han utstrålar harmoni och styrka - och han spelar en bättre tennis nu än han gjort på väldigt länge.

Efter den klara 3-0-segern (6-1, 6-3, 6-3) över amerikanen Justin Gimelstob, i den tredje omgången, gick Björkman så långt som att konstatera att ''han sällan varit i en sådan sits som nu''.

En sits där grässpelet stämmer, där självförtroendet är orubbligt - och där avancemang till kvartsfinal inte är orimligt.

Annat var det för bara något år sedan, när Björkman gick igenom sin tyngsta tid som tennisspelare.

Vikande kurva

Efter succéåret 1997 låg världen vidöppen framför hans sponsrade tennisskor, men snart började Björkmans utvecklingskurva att vika nedåt.

Från att ha varit rankad som nummer fyra i världen - med tre turneringssegrar samma säsong och en semifinalplats i US Open - blev allt så väldigt mycket svårare.

Under en period på fyra år - från juni 1998 till juni 2002 - vann Björkman ingen turnering och tog sig inte ens till någon final.

Det gjorde honom frustrerad.

Han kände ofta att han borde ha kapaciteten.

Ännu oftare fick han känna besvikelsen.

Nya perspektiv

När Björkman insåg att något måste göras kom förändringarna slag i slag.

I fjol anlitade han sydafrikanske tränaren Gary Muller, och snart strukturerade Björkman upp hela den övriga staben som följer honom:

Nye fystränaren Daniel Hedin har hjälpt honom att bli starkare och mer smidig, nye fysioterapeuten Niklas Lantz har botat knäet som smärtade i drygt ett år, och mentale rådgivaren Johan Plate har sett över hans inställning på tennisbanan.

Men den största kicken fick Björkman varken av Muller, Plate, Lantz eller Hedin.

Den fick han av Max, sonen som hustrun Petra födde i januari.

Det gav Björkman nya perspektiv.

- Tidigare har jag varit väldigt fokuserad och ambitiös i min tennis, på gott och ont. Ibland kanske jag till och med har ställt f ö r höga krav på mig själv, förklarar han.

- Men nu... Nu kommer man hem till någon som inte vet om du har vunnit eller förlorat, och det spelar liksom ingen roll. Det är hans liv som gäller och ingenting annat.

- Att bli pappa har varit väldigt nyttigt för mig.

Bra statistik

I sin nya harmoni har Björkman i år lyckats ta sig till Wimbledons fjärde omgång för tredje gången i karriären. 1994 tog det stopp mot sydafrikanen Wayne Ferreira och 2000 mot slutlige mästaren Pete Sampras.

I år möter han vitryssen Max Mirnji, som på fredagen slog ut Lleyton Hewitts överman Ivo Karlovic i tredje omgången.

Björkman har stora förhoppningar - och en bra statistik att grunda dem på.

- Jag har 6-1 i inbördes matcher mot honom, konstaterar svensken.

- Har servar bra, men jag brukar klara av att läsa hans servar och att returnera dem. Mina returer är dessutom mer effektiva mot en som går fram på nät än mot en som stannar på baslinjen.

- Det känns som att jag har ett mentalt övertag. Mirnji verkar passa mig.

Jakob Sillén/TT

Följ ämnen i artikeln