Konstsim den benhårda sporten

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2003-07-17

Det är mycket jobbigare än det ser ut

Sexton sträckta ben är det enda som syns över vattenytan.

De rör sig synkroniserat i takt till musiken.

– Men folk vet egentligen inte vad vi håller på med, säger Åsa Gidsäter.

Konstsim beskrivs som en blandning mellan simning, gymnastik och balett.

Hon är Sveriges enda VM-representant i konstsim. Den 25-åriga göteborgstjejen tävlade ensam och slutade på 26:e plats i sin VM-debut.

– Jag behöver tävla mycket mer internationellt, jag måste visa mig. Det är en bedömningssport och då är det svårt när man inte är känd. Jag har inte simmat solo på EM heller, säger hon.

Ska vara vackert

Konstsim är en blandning av simning, gymnastik och balett. En sport som kräver en stark fysik och en bra lungkapacitet, men även utstrålning och grace.

För det ska vara vackert. Om simning är rock är konstsim poesi.

Och det är en gren bara för tjejer.

– Det finns så många olika delar, inom sporten dessutom kan man vara både konkurrenter och tävla i samma lag. Sedan får man klä upp sig och göra sig vacker till tävlingen, det passar flickor, säger Susanne Shelley i Svenska simförbundets konstsimskommitté.

– Det är många killar som hånar det, men kommer de ner på ett träningspass får de se hur hårt det är. Det är flera som testat och de går därifrån med en ändrad uppfattning. De är mycket jobbigare än vad det ser ut.

Få utövare

I Sverige är konstsim en liten sport, det är mellan 200 och 250 tjejer som tävlar och alla jobbar heltid eller studerar vid sidan av. Förbundstränaren hyrs in från Ukraina och kan bara träffa landslagstjejerna ett par gånger om året.

40 000 i månaden

I Spanien och Grekland däremot finns det stora centrum med heltidsanställda tränare och där de aktiva bor och tränar. De bästa konstsimmerskorna har en månadslön på 40 000 kronor i månaden.

– Det kan vi bara drömma om. Jag skulle vilja representera Sverige vid både EM och nästa VM, men jag måste hinna träna mer.

– Nu ska jag studera och hoppas att det kan ge mig bättre möjligheter, säger Åsa Gidsäter.

Och lyckas hon med sin satsning så lär vi oss snart vad som egentligen sker när åtta par damben som sticker upp över vattenytan synkroniserat rör sig åt samma hål.

Anna Carlsson

Följ ämnen i artikeln