Hoff: Anledningen är att hjälpa hästen – inte sätta dit ryttare

Elisabet Hoff

Sportbladets expert: Om nu Lindelöw red så hårt – varför stoppades han inte tidigare?

helskärm

Ridsporten slåss för sin heder.

Det gäller att bevisa för omvärlden att hästarnas välfärd alltid sätts i första rummet.

Helt rätt.

Men är bästa vägen att schavottera enskilda ryttare offentligt? Nu senast Douglas Lindelöw.

Bättre vore att rensa upp i inkonsekventa, omoderna regler och en kultur av feghet.

På fredag drar Sweden International Horse Show på Friends igång. Det brukar vara en fest att se fram emot. I år, efter terrordåden i Paris, känns det viktigare än någonsin att ha kul tillsammans.

Men sedan igår känns det inte längre lika festligt.

Då kom beskedet att Douglas Lindelöw stängs av från tävling i två månader. Beslutet är fattat av Ridsportförbundets disciplinnämnd. Benämningen är ”otillåten hantering av häst” och grunden hästens välfärd och sportens anseende.

Visst, en bagatell jämfört med elände på liv och död. Men ändå har det skavt hela dagen.

För i grund och botten handlar det om brist på mänsklig kommunikation. Eller ren feghet. Och det har aldrig lett till något bra här i världen.

Jag var inte på tävlingarna i Helsingborg där regelbrottet skulle ha skett. Jag vet inte hur Douglas Lindelöw ridit där. Jag vet bara att han har ett mycket gott rykte.

Och jag kan läsa innantill ur Disciplinnämndens beslut.

Saknade civilkurage

Huvudfunktionärernas roll på en tävling är bland annat att se till att folk följer reglerna. Både på banan och utanför. Hoppdomaren ska tillrättavisa ryttare direkt under pågående tävlingsritt. Funktionärer vid uppvärmningsbanan ska göra detsamma.

Anledningen är att hjälpa hästen. Inte att sätta dit ryttare.

Så om Douglas Lindelöw nu red så hårt som domen gör gällande – varför stoppades han inte? Alltså, varför hjälpte ingen hästen, samma häst som ett antal personer ömmade så mycket för att de anmälde händelsen till Ridsportförbundet.

För några år sedan blev Patrik Kittel filmad på en uppvärmningsbana av danska Epona TV som bevakar djurens rätt. På filmen har hans häst tunga åkt ut på sidan av munnen.

Kittels hela familj mordhotades efter det. Det säger allt om debattklimatet.

Hade en funktionär varit mer alert, alternativt haft civilkurage nog att ingripa, hade man inte lämnat fältet fritt åt Epona och Kittel hade kunnat rätta till tungfelet, som han inte såg från hästryggen i tid. Detta är bara ett exempel.

Apropå tungor som hänger utanför munnen är det ett grovt tekniskt fel i dressyr (dock inte djurplågeri) medan det i hoppning är helt okej.

Det finns åtskilligt med annan bristande logik i ridsporten.

I svensk hoppning får spöet vara högst 75 centimeter. I Helsingborg red Douglas Lindelöw en stund med ett längre dressyrspö innan han skulle in på banan. Detta regelbrott har han erkänt med förklaringen att han gått efter internationella regler.

Varför är ett dressyrspö skadligt?

Det står däremot inte att han missbrukade dressyrspöet. Inte heller att någon ingrep på plats.

Man kan också undra – varför är ett dressyrspö skadligt/plågsamt för en hopphäst när det är inte är det på en dressyrhäst?

Det ska tilläggas att ett spö inte får användas för bestraffning, bara som anvisning, och att det lätt slag knappt dödar en fluga.

2010 blev då 19-åriga dressyrtjejen Sara Henrietta Bergström fälld för den lindrigare formen av dopning, otillåten medicinering, och avstängd. Detta trots att det stod klart att gästboxen hon fått tilldelat var kontaminerad från en medicinerande häst.

Hon överklagade och friades sent omsider av Riksidrottsnämnden, RIN.

Det ska bli mycket intressant att se hur RIN ser på fallet Lindelöw.