Inte utan min syster
Publicerad 2012-01-30
I helgen slog ett nytt syskonpar igenom – därför blir de så bra
Systrarna Kallur och bröderna Sedin är redan världskända. I helgen slog systrarna Helgesson igenom som Sveriges nya supersyskon.
Men vad är hemligheten bakom alla dessa syskonframgångar?
– Jag tror det handlar om att unna varandra framgångar, säger idrottspsykologen Åke Fjellström.
I söndags kväll vid 22.30 pratade Sportbladet med Sveriges just då stoltaste mamma. Christina Helgesson hade precis sett båda sina två döttrar placera sig topp tio i konståknings-EM.
– Det känns så klart jättebra. Det är bara positivt att de är två, de hjälper varandra, sa hon då.
Viktoria och Joshi Helgesson anslöt i helgen till en lång och celeber lista (se här nedanför) av syskon med stora idrottsframgångar.
”Banade alltid väg”
Mellan storasyster Viktoria och lillasyster Joshi skiljer det tre år. Nästan samma skillnad är det mellan skidåkarbröderna Mathias och Thobias Fredriksson. Och Thobias går så långt som att tacka storebror Mathias för alla framgångar.
– Storebror banade alltid väg, jag kunde undvika att gå på samma smällar som han gjort, säger han.
När hade ni mest nytta
av att vara bröder, var
det på träning eller vid tävlingar?
– Det var så klart viktigt på träningen, han var alltid lite bättre än mig så det hjälpte mig att spänna bågen. Men mest hjälpte det faktiskt i vardagen. Jag flyttade hemifrån vid 16 års ålder för att börja på skidgymnasiet i Torsby och då betydde det oerhört mycket att Mathias redan var där. Det var en väldig trygghet.
Kräver rättvisa
Men två starka syskon är inte tillräckligt för att lyckas enligt idrottspsykologen Åke Fjellström.
– Det kräver mycket av föräldrarna. Det gäller att belöningarna delas lika från föräldrarna. Ingen får vara mer värd än den andra, säger han.
Thobias Fredriksson:
– Det går aldrig utan uppbackning från föräldrarna. Men att ha brorsan med sig ute på världscupen när man är ung och grön betyder oerhört mycket. Jag hade aldrig fått den karriären jag hade utan honom.