Bronskyssen

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2003-09-01

Kajsa: Jag känner mig som en vinnare ändå

PARIS

Inget guld - men en riktig segerkyss.

Kajsa Bergqvist firade VM-bronset med att hoppa över staketet till läktaren och kasta sig i famnen på pojkvännen Måns Herngren.

- Visst hade jag hellre tagit ett VM-guld, men efter den här säsongen känner jag mig som en vinnare ändå, säger Kajsa.

I natt fortsatte firandet på en restaurang i Paris, samma ställe där Christian Olsson drack champagne efter sitt VM-guld i måndags.

Men det blev champagne i natt också.

Kajsa firade tillsammans med den närmaste familjen, pappa Gunnar, mamma Elsa, storebror Anders och - naturligtvis - pojkvännen Måns Herngren.

- Det här är nog det skönaste brons jag tagit, även om OS-bronset i Sydney också var roligt, säger Kajsa.

- Men när säsongen sett ut som den gjort så känns det verkligen skitskönt.

Kyssen inte regisserad

Det var därför hon kastade sig upp på läktaren för att dela glädjen.

- Ja, jag kände att jag var tvungen att göra det. Jag såg dem ju knappt bakom alla fotografer.

Det blev en riktigt tung kyss där.

- Men det var inget som jag regisserat, säger Måns.

- Det kom nog helt spontant.

- Men jag är glad för Kajsas skull. Jag vet hur kämpigt hon haft det i år och min nervositet släppte då hon gick vidare från kvalet.

Måns har rest med Kajsa på flera tävlingar i år.

- Det har oftast gått att kombinera med mitt eget jobb. Hannes Holm brukar också hänga med. När jag är i Monaco, brukar han få bo hos Kajsas manager Daniel Wessfeldt. Det har han inget emot.

- Han brukar säga att han är tacksam för att jag inte är ihop med en finländsk backhopperska från Tammerfors.

Kajsa hade all anledning att fira i natt.

- Jag känner mig verkligen lättad och det är skönt att vara av med den press jag la på mig själv.

Fick kämpa för bronset

Att det inte skulle bli VM-guld märkte Kajsa ganska snart. Hennes hälsena blev stelare och stelare ju längre upp hon kom.

Samtidigt hoppade sydafrikanskan Hestrie Cloete bättre än hon någonsin gjort i sitt 25-åriga liv.

- Ja, det känns bättre på något sätt att hon hoppade 2,06, säger Kajsa.

- Det hade säkert varit värre om jag varit någon centimeter från guldet. Men som Hestrie hoppade hade jag fått det tufft även om jag varit helt frisk.

- Jag fick verkligen kämpa för den här medaljen. Det var mest vilja när jag hoppade.

Kajsa tävlar vidare i år

Kajsa hade två rivningar på 1,98 och såg det ut som VM var över för hennes del. Men så kom ett sista hopp där hon fick på en riktig träff och hon flög över.

Sedan säkrade hon bronset genom att ta 2,00 i andra försöket.

- Men då låg ribban och dallrade så nära kanten, att jag trodde den skulle ramla ner. Jag blev oerhört glad då den vita flaggan kom upp.

Men nu måste hon göra något åt sin onda häl.

Kajsa kommer inte att ställa in säsongen, men stryka några tävlingar ur programmet.

- Ja, nu måste jag gå till botten med det här. Jag måste pröva alla vägar för att verkligen få reda på vad det är, som gör att jag får ont. Jag kan inte ha det så här en säsong till, säger hon.

- Jag vill bli bra i foten.

Och hoppa så högt som Kajsa Bergqvist egentligen kan.

Kajsas sjunde raka medalj

Mats Wennerholm

Följ ämnen i artikeln