”Den filmen är mitt första minne från motorsporten”
I dag blir Rosenqvists dröm verklig på Le Mans: ”När morgonen närmar sig kommer misstagen”
Publicerad 2017-06-17
Filmen om Le Mans väckte drömmen och sedan har han längtat.
I dag blir drömmen sann.
Felix Rosenqvist debuterar i Le Mans 24-timmarslopp.
– Det är ett lopp som jag bara måste köra, säger racerföraren.
När han var barn satte pappa på filmen ”Le Mans” med Steve McQueen. Den klassiska filmen hade premiär redan 1971, 20 år innan Felix Rosenqvist föddes, men den tände någonting inom honom. Plötsligt visste han att racingen var hans framtid och att han bara måste köra det 24 timmar långa loppet på Le Mans.
I dag får han chansen.
– Den filmen är mitt första minne från motorsporten och 24-timmarsloppet på Le Mans är någonting som alla känner till, inte bara vi motornördar, säger Felix Rosenqvist.
– Det har varit en dröm så länge jag kan minnas och när jag hade kört 24-timmarsloppet på Spa så bestämde jag mig för att uppfylla den.
”Måste överleva”
Svensken kör annars Super Formula i Japan och el-bilsmästerskapet Formula E, men eftersom båda hade tävlingsledigt under den här helgen tog han chansen i klassen LMP2.
– Det är ett grymt startfält med mer än 20 bilar och de har ändrat reglerna lite i år vilket gör att bilarna går enormt snabbt, nästan lika snabbt som LMP1.
Det dygnslånga loppet i Le Mans kördes första gången 1923. Där tävlar proffs och amatörer i olika klasser, men på samma bana under 24-timmar.
– I början av loppet är det stora gap mellan förarnas nivåer, där finns förare som kört F1 i 15 år och förare som kör ett lopp för första gången. Det tar ett par timmar innan alla hittar sin rytm, innan man lär sig vilka bilar man måste ge extra utrymme vid en omkörning. Det gäller att överleva den första delen utan några olyckor, säger svensken.
– Man måste utgå i från att man inte kan lita på någon. Det skiljer för mycket mellan förarnas kunskaper och bilarnas hastigheter. Samtidigt handlar det inte om lika precis körning som under ett sprintlopp. Nu kör du i 300 kilometer i timmen under 11 eller 12 timmar. Det kräver en annan koncentration.
”Försöker sova”
Dessutom gäller det att hela tiden arbeta som ett lag. Fram till 1980-talet var det två förare i varje team, numera är det tre förare som turas om att köra tävlingen.
– Vi som kommer från formelbil blir väldigt ego så fort vi får på oss hjälmen, därför är det en rejäl utmaning. Man får inte ta för stora risker, vi har en bil och det handlar om att leverera under lång tid. Till vardags kör jag sprintlopp, nu måste jag tänka långt utanför hjälmen, säger Felix Rosenqvist och fortsätter:
– Även om man försöker sova mellan stinterna är det svårt och när morgonen närmar sig är alla helt slutkörda. Då kommer misstagen av både förare och mekaniker. När man sitter i bilen har du naturligtvis adrenalinkicken, men efteråt är man helt slut. Man är död i en vecka efter ett sådant lopp, men det är det värt.