Abrahamsson: Jag hör inte vad jag skriver

Uppdaterad 2016-01-06 | Publicerad 2016-01-05

HELSINGFORS. Finland har vunnit JVM-guld.

Hartwall Arena har exploderat.

Jag hör inte vad jag skriver, men det får gå ändå.

Tack för festen Finland: både på isen och på läktarna.

Hans Abrahamsson.

Ett värdigt slut på en strålande turnering. Och det var definitivt en hockeymatch värdig en JVM-final. Finalen mellan Kanada och Ryssland för ett år sedan är den bästa juniormatch jag har sett. Den här var inte långt efter.

En rysare som avgjordes 1.33 sekunder in i förlängning. Kasperi Kapanen, av alla, är för evigt en finländsk guldhjälte. Och givetvis tog han den så kallade köksvägen. Det var en sån match.

Det var också slutet på ett sanslöst drama.

Med 2.09 kvar av ordinarie tid styrde finske lagkaptenen Mikko Rantanen in 3-2. Med 6,9 sekunder kvar kvitterade Ryssland.

Närmare 4–0 än 1–1

Men det var väldigt lite som talade för Finland efter den första perioden.

På internationell nivå finns det ingen nation med högre högstanivå än Ryssland, oavsett om det handlar om seniorer eller juniorer.

Avslappnade ryssar med gott självförtroende är det tuffaste man kan ställas mot.

Det fick Finland erfara i inledningen.

Ryssarna lekte hockey och det var egentligen närmare 4–0 än 1–1. Nu klarade sig hemmanationen med 0–1-underläge.

Om det var ryskt övertag i första perioden var det precis tvärtom i den andra. Ryssarna backade hem, satsade på att kontra in ytterligare ett mål. Något som gjorde att Finland kunde ta över.

De plågade ryssarna med några riktigt långa anfall och skapade en handfull riktigt heta lägen.

Superkedjan klev fram

De båda 17-åringarna Jesse Puljujärvi och Patrik Laine såg - fullt naturligt – ut att ha tappat lite kraft nu i slutet av turneringen. I semifinalen och de två första perioderna av finalen var det det spelare som Mikko Rantanen, Roope Hintz, Antti Kalapudas och till och med Kasperi Kapanen som drivit den finska offensiven.

Men när det väl pucken skulle in klev superkedjan fram. Laine tryckte in kvitteringen till 1–1 när han skickade upp pucken i krysset.

Ryssarnas svar dröjde bara 77 sekunder.

Men superkedjan satte Hartwall Arena i extas med ännu en kvittering: Laine vann puck, Puljujärvi spelade fram Sebastian Aho som smackade in 2–2.

Finland vinner guld för andra gången på två år. Först skrällen i Malmö och nu pallar man för trycket och vinner på hemmaplan. Oerhört imponerande.

Det är bara att lyfta på hatten för det finländska laget och förbundskapten Jukka Jalonen. Att finländska förbundet kunde få in Jalonen mellan två KHL-jobb var nyckeln till att det gick så bra i hemmaturneringen.

Krossat publikrekordet

Till sist måste jag hylla det finska arrangemanget. Man har krossat det tidigare publikrekordet i Europa. Ett rekord som Malmö hade efter tureningen 2014. Över 200 000 åskådare har sett matcherna i Helsingfors, det är nästan Kanada-klass (nåja) på den siffran. Ottawa har för övrigt rekordet från 2009 med 453 000 åskådare

Den här turneringen har inte bara varit en framgång för Hockey-Finland. Den har gjort att JVM vunnit ytterligare mark när det gäller intresse och publicitet i Europa.

Följ ämnen i artikeln