Tackar nej till VM efter golfbilolycka

”Hade blivit en brutal sommar”

Clara Nyblom Hardie

Victor Johansson, 24, skulle ha deltagit i sim-VM i Fukuoka i sommar.

Men en revbensfraktur till följd av en golfbilsolycka satte käppar i hjulet.

– Det kändes väldigt stressigt och, ja, till vilken kostnad? säger Johansson.

Simmaren Victor Johansson valde under påskhelgen att med några kompisar åka på tur med en golfbil.

Dagen innan hade det regnat, vilket gjorde gräsområdena leriga.

När Victor Johanssons vän då körde upp på en gräsplätt föll golfbilen åt sidan.

– Vi tror att ett av hjulen fastnade lite i gräset. Och sen då, tre-fyrahundra kilo med grabbar tryckt åt ett håll. Golfbilen välte, och jag fick med mig ett brutet revben och en punkterad lunga, haha. Så det blev lite drygt sju veckor som jag inte kunde spendera i vattnet, säger Johansson till Sportbladet.

”För stressigt”

Sju veckor från bassängen blev sju veckor för mycket för att kunna vara i form under sommarens VM.

– Vi kände att det skulle bli för stressigt med de fem-sex veckorna som är kvar till VM för att hinna komma i hygglig form. Visserligen är det möjligt, men till vilken kostnad tänkte vi (Victor Johansson och hans tränare). Det hade blivit en sommar med brutalt mycket träning och med året som kommer, med OS i Paris nästa år, så kände vi att vi tar den tiden vi behöver för att komma i en bra position till nästa år, säger Johansson och fortsätter:

– Man brukar prata om att spenderar du en dag i från vattnet så tar det två dagar att komma tillbaka till där man avslutade. Spenderar man sju veckor från vattnet så snackar vi 14 veckor för att komma tillbaka till en bra form. Den tiden har vi tyvärr inte just nu. Så det får bli en lite lugn sommar istället, vilket är helt okej med mig. Lite otur men det är sådant som händer.

Tränarens förslag

Det var Johanssons tränare som först bollade upp att stå över VM. Efter några dagars funderande var beslutet att stå över mästerskapet i slutändan inte så svårt.

– Jag kände att det här är det bästa valet jag har. Tänk så simmar jag inte bra, att ha med sig den stressen inför nästa säsong hade inte varit kul, att känna en besvikelse och att självförtroendet är borta. Då backar vi hellre och njuter lite av en svensk sommar.

Det är inte första gången Johansson missar en tävling eller mästerskap. 24-åringen har tidigare uteblivit på grund av andra skador och covid-19.

Varför tror du att du har sådan otur att du åker på sådana här saker innan ett mästerskap?

– Det är många som har frågat ”varför fortsätter du? Du har haft mycket otur och att det inte går din väg”. Det känns som att, när det kommer motgångar så visar det vem du är som person. Om du bara ger upp så säger det ganska mycket om din karaktär. 2020 låg jag i respirator för att jag var så sjuk. Det är bara att ta striden, aldrig i livet att jag ger upp. Så länge jag tycker det är kul och så länge jag vill, då spelar det ingen roll.

– Det finns absolut problem i världen som är betydligt värre än att jag blev lite sjuk eller att jag välte en golfbil. Jag brukar gilla att sätta det i perspektiv. Många kan säga att jag har haft mycket otur. Kanske, kanske inte. Livet är inte enkelt. Och jag vill inte att det ska vara enkelt, det är inte så kul. Det ska vara lite utmaningar. Vad lär man sig av det? Jag kommer nog aldrig sätta mig på en golfbil igen.

Tillbaka i träning

Nu är kroppen läkt och Johansson är tillbaka i vattnet.

– Revbenen gör inte ont längre så det är inget som hindrar mig från att träna. Det hade varit jättekul att åka till VM och bara vara, men när man är där så vill man ju prestera också. Jag brukar säga som Tony Rickardsson (tidigare speedwayförare) sa när han körde sin speedway: ”jag inte bitter”. Det är sådant som händer, det kan inte alltid vara rosor och solsken. Ibland är det lite jobbigt och tråkigt, men det är bara att göra det bästa av situationen. Att lägga sig i sängen och vara ledsen, då kommer man ingenstans ändå.

Nästa år väntar OS i Paris, där Johansson siktar på att ta en plats.

– Jag är väldigt optimistisk. Det är många som har sagt det också, med all den här oturen jag har haft - att jag blev sjuk på (förra) VM, att jag ställde in på grund av revbensfrakturen och sådär. Tänk om allt är för en anledning. Det är något gott som väntar i slutet av tunneln, kan man väl säga.

– Jag var i en sämre situation inför Tokyo-OS. Då slutade jag som tia, när jag inte ens trodde att jag skulle vara där. När jag hör Paris så får jag ett stort leende på läpparna, det ska bli väldigt kul, resan dit.