Stenson var nere på botten och vände
Publicerad 2016-07-18
TROON. Han har varit nere på botten och vänt – två gånger om.
Henrik Stenson pressade sig upp från avgrundsdjupa svackor för att nå sin stora dröm.
– Ett tag funderade han på att sluta, avslöjar frun Emma efter den historiska titeln i The Open.
Det som inte dödar, det härdar.
Orden må vara väl drastiska i sammanhanget men symboliken är minst sagt applicerbar på Henrik Stensons golfkarriär.
Det som en gång började med en flytt från Göteborg till Bjärred i Skåne – som gick via Barsebäcks golfbana och som ledde hela vägen fram till den första svenska majortiteln på herrsidan – det var allt annat än en spikrak väg mot toppen.
Det har funnits motgångar.
Så många motgångar.
De två största formade ”Iceman” till den han är i dag.
Den första avgrundsdjupa svackan kom ganska direkt efter debutåret på Europatouren år 2001. Stenson hade varit närmast dominant på sin resa dit och väl framme på världsnivå fortsatte han att skörda framgångar. Han vann sin allra första tävling, på klassiska The Belfry, och fick dryga två miljoner kronor rakt in på banken.
Allt var frid och fröjd.
Henrik Stenson pekades ut som en given framtida superstjärna.
Då, plötsligt, kom kraschen.
”Tog en funderare”
Likt ett börsfall från ingenstans tappade Stenson sitt spel och hans försök till lösning – att ändra svingen från grunden – bet inte.
I stället blev det bara värre och värre.
Han hamnade i ett skoningslöst, kolsvart, mörker och det skulle dröja ända till 2004 innan han tagit sig ur krisen och kravlat sig hela vägen fram till sin andra Europatourtitel.
– Den första svackan var den jobbigaste. Det var tack vare stödet från familj och vänner som jag lyckades ta mig ur den, säger han.
Först nu – efter den historiska majortiteln på Royal Troon i The Open – avslöjar Henrik Stensons fru, Emma, hur pass illa det egentligen var ställt.
– Jag minns att vi satt i köket en kväll, när han hade sin första svacka, och han sa att: ”Jag kanske bara borde sluta”. Men jag tvivlade aldrig på honom. Hans personlighet, mentala styrka och golfspel räcker så långt. Det var mer att han tog sig en funderare...
Som tur var slutade inte Henrik Stenson.
Han klättrade tillbaka till toppen och efter sin andra Europatourtitel år 2004 lossnade allt.
Stenson vann tävlingar till höger och vänster och fick äran att spela Ryder Cup både 2006 och 2008.
2009 kom också den dittills största framgången: En seger i Players Championship – den vedertaget största tävlingen utanför golfens fyra majors.
Sen kom den igen.
En ny svacka.
Lika lång som den första.
Då blev han ”Iceman”
I januari 2012 låg Sveriges mest självklart lysande golfstjärna – han som skulle utmana om de riktigt stora titlarna – så långt ner som 230 (!) på världsrankningen.
Han bestämde sig för att ta hjälp.
Han anlitade sin förre tränare och mentala rådgivare Torsten Hanson – och redan på vintern samma år kom den första titeln på nästan fem år.
Sedan började den stora klättringen.
I februari 2013 var Stenson plötsligt 51:a på världsrankningen och framgången bara fortsatte.
Övergången mellan den sena hösten och den tidiga vintern år 2013 blev perioden då Henrik Stenson förvandlades till ”Iceman” en gång för alla.
Han blev den förste någonsin att vinna både FedEx Cup-slutspelet och Race to Dubai under samma säsong och klättrade upp som ny världstvåa.
– Helt fantastiskt. Jag hade väl egentligen en chans i livet att kunna skriva den här historien, att vinna både i USA och i Europa, så att ta den… ja, du fattar nog hur nöjd jag är, sa han till Sportbladet direkt efter segern i Race to Dubai, då med en ny prischeck på hisnande 15,4 miljoner kronor i handen.
– Nu saknas bara en major. Det handlar om att sätta sig själv i läge, sedan får vi hoppas...
Nu behöver vi inte längre hoppas.
Vi vet.
Henrik Stenson har brutit den eviga förbannelsen och blivit den första svenska herrspelaren att vinna en major.
Och den kom i den kanske allra mest prestigetyngda majorn av alla – The Open.
– Jag vet att Henrik älskade att kolla på The Open när han var liten. För honom har drömmen alltid varit att vinna en major och jag vet att om han hade fått välja en att vinna, så hade han valt The Open, säger Stenson fru Emma.
”Jag missade uppkörningen”
Stenson själv får, direkt efter det historiska ögonblicket, frågan om majortiteln är en milstolpe lika stor som sin första kyss och dagen då han tog körkort.
Han svarar, som så ofta, med en ironisk underton.
– Faktum är att jag missade uppkörningen lika många gånger som jag kom tvåa och trea i majors, så körkortet är nog större än det här.
– Nej då, jag väljer nog mina tre barns födelser och att vinna The Open. Och så har jag ju min fru som står där borta i hörnet.