Blågults hemliga hjälte bakom straffsegern
Publicerad 2016-08-13
BRASILIA. Fem svenska straffskyttar – en målvakt.
En annan målvakt som stod för ett av tidernas mest misslyckade psykningsförsök.
I bakgrunden: En hemlig hjälte från Hammarby.
Så här gick det till när Sverige skickade hem USA och gick till OS-semifinal efter en straffläggning som sent ska glömmas.
120 minuter fotboll i nästan 30-gradig värme.
OS-kvartsfinalen mellan Sverige och USA är fortfarande oavgjord (1-1) när domaren Anna-Marie Keighley från Nya Zeeland blåser av förlängningen.
Straffsparkar ska avgöra på Mané Garrincha-stadion i Brasilia.
USA har haft flest chanser men Sverige har gjort ett regelrätt 2-1-mål som ändå döms bort för offside.
Efteråt kunde Lotta Schelin bara skratta åt den extrema domartavlan.
– Jag har fått 1800 sms om det, från amerikaner och fransmän och allt möjligt som konstaterat ganska fett att det skulle varit mål, säger Lotta i den mixade zonen när den klassiska straffrysaren väl är över.
Under tiden dramat pågick var det inte lika många som skrattade.
Förutom Lisa Dahlkvist då.
Vi återkommer strax till henne.
Pia: ”Inte jag som valde”
Pia Sundhage är svensk förbundskapten. Hon tar vanligtvis de tunga och avgörande besluten men på frågan hur hon valde ut de svenska straffskyttarna svarar Pia:
– Det var inte jag som valde.
Ansvaret att bestämma straffskyttar samt förbereda målvakten Hedvig Lindahl vilar på landslagets målvaktstränare sedan 2011. Han heter Mikael Olsson, är 59 år, kommer från Norrtälje och är till vardags målvaktstränare för Hammarbys herrlag.
När det stod klart att matchen skulle avgöras på straffar klev Mikael ”Mille” Olsson in i handlingen på allvar.
Lindahl med stenkoll
Först ut är Hedvig Lindahl som ställs mot USA:s Alex Morgan. Den som tittar noggrant ser hur målvaktstränare Olsson – precis innan det är dags för Lindahl att ställa sig i målet – visar upp ett papper.
– Han hade förberett allting perfekt. Jag visste var alla amerikanskor skulle slå sina straffar. Sedan kan några ändra sig men jag visste att Alex Morgan alltid slår sina straffar i det hörnet, säger Hedvig Lindahl.
Lindahl går åt rätt håll och räddar den viktiga, första straffen.
Vid tränarbänken knyter Mikael Olsson näven och jublar när han ser bollen gå mot det hörn han förutsett, och hur hans målvakt sedan stoppar den.
– Vi hade sett fyra straffar med Alex Morgan. En vänsterfotad spelare skjuter normalt mot målvaktens vänstra hörn men Morgan slår alltid mot det högra. Då sa vi att vi chansar på att hon gör det igen, säger Mikael Olsson.
Chansningen går hem, Sverige har fått en perfekt start.
Hade missat på träningen
Fram kliver nu ordinarie straffskytten Lotta Schelin, ett av Mikael Olssons tre ”givna” namn på förhand tillsammans med Kosovare Asllani och Lisa Dahlkvist.
Schelin är bergsäker:
– ”Mille” sa till mig att ”Du är först, och där har vi resten”. Jag hade ett bra självförtroende, jag kände att jag ville ta ansvaret, jag ville vara med och avgöra, säger Lotta Schelin.
Även Kosovare Asllani är säkerheten själv:
– Det var lugnt. Vi tyckte det var kul att det gick till straffar. Målvaktstränaren sa till mig att jag skulle slå en straff och jag kände ”visst, självklart”, säger Kosovare Asllani.
Målvaktstränare Olsson är mer tveksam på Caroline Seger bland de fem första, det står mellan henne och Nilla Fischer.
Seger hade missat träningen dagen innan där bland annat Jessica Samuelsson skjutit bort sig under en straffövning (därför byttes hon ut i 119:e minuten).
– Men vi kände att vi vet Seger kan, säger Mikael Olsson.
Sista straffskytt helt enligt plan
Lagkapten Seger tvekar inte när hon får frågan, trots att hon alltså är relativt oförberedd:
– Det hade känts konstigt att inte ta ansvaret. Det är inte första gången jag är i en sådan situation. Det går ändå inte att förbereda sig för en straffläggning. Det är folk på läktaren, det är anspänning, man är trött i benen. Jag hade bestämt mig för ett hörn, man ska inte byta då, det var bara att köra på det, sa Seger som slog Sveriges fjärde straff.
Så långt har även Sverige missat: Linda Sembrant, som imponerade under straffträningen dagen innan, lyckas inte överlista USA:s målvakt Hope Solo.
– Hope gör en jättebra räddning där, tycker Mikael "Mille" Olsson.
När också USA:s Christen Press missar – bollen en bit över – är det så dags för Lisa Dahlkvist med chans att avgöra.
Att Lisa skjuter sist är helt enligt plan.
– Hon är den största vinnarskalle vi har. Skulle vi spela ”Fia-med-knuff” river hon bordet om hon förlorar. Hon älskar sådana där situationer, därför satte vi henne som femma. Hope Solo psykade henne 2011 också, hon satte den ändå, klart hon skulle göra det igen, säger Mikael Olsson.
”Såg fan rädda ut”
Hope Solo försöker psyka Dahlkvist som får stå vid straffpunkten och vänta medan målvakten byter handskar. Efteråt menar Solo att kardborrebandet gick sönder men enligt ”Mille” Olsson sliter målvakten sönder det själv:
– Hon har alltid gjort så. Jag tycker det är patetiskt att dra sönder sina handskar och visa det för domaren. Jag frågade deras målvaktstränare men han var inte alls inblandad utan det är hennes jävla grejer, det får hon stå för, säger Mikael Olsson.
Hope Solos största misstag är att hon försöker psyka just Lisa Dahlkvist. Alla som känner Lisa säger att hon bara växer i en sådan situation.
Lisa Dahlkvist ler medan Hope Solo byter handskar, sedan skickar hon USA ur OS och Sverige till semifinal.
– När man tittade på dem så såg de fan rädda ut. Det var bara att ösa på med energi. När jag gick fram var det avgörande, och det är så kul att få den möjligheten. Och mot Hope också, som jag satt en straff på tidigare, säger Lisa Dahlkvist.
Det var i VM 2011.
– Hon gjorde något liknande då. Därför jag blev sådär: ”Vad håller du på med? Det är inget fel på dina handskar?” Jag tyckte bara det var roligt, säger Lisa Dahlkvist.
Vad tänkte du när bollen gick i mål?
– Hon gick åt andra hållet, det var där jag slog straffen 2011. Hon trodde jag skulle slå den där igen, jag brukar göra det. Men det var superskönt. Jag sprang runt halva planen utan att jag egentligen orkade. Det var så kul, det var så roligt att se dem bli utslagna, säger Lisa Dahlkvist och skrattar.
Mikael Olsson, hjälten i bakgrunden, är nöjd när Sportbladet når honom på telefon några timmar efter bragdmatchen.
– Vi hade en plan, ett scenario, och när domaren blåste handlade det om kommunikation. Ibland är det någon som inte vill skjuta, den här gången ville alla skjuta, det var inga problem. Jag sa till spelarna att vi har allt att vinna, Hedvig kommer ta minst en straff, säger han.
Mikael Olsson fick rätt, och förbundskapten Pia Sundhage är strålande glad när hon möter medierna i den mixade zonen efteråt.
Att Hope Solo kallat hennes lag för "a bunch of cowards" bekommer henne inte.
– Det skiter jag i. Jag ska till Rio, hon ska åka hem, säger Pia Sundhage.
I semifinal väntar nu Brasilien på Maracana-stadion.
– Marta har vi koll på, säger målvaktstränare Mikael Olsson.
Skulle det bli straffar igen är Sverige redo igen.
I så fall ännu bättre förberedda.