OS vackraste historia eller största bluff?
Hyllas världen över – men bakom historiska nigerianska boben finns även en annan historia
Uppdaterad 2018-02-22 | Publicerad 2018-02-21
Se allt från OS i Pyeongchang på Kanal 5 och Kanal 9 eller streama på Eurosportplayer.se
PYEONGCHANG. Historia skrivs när den nigerianska boben som första afrikanska nation någonsin korsar mållinjen i damernas tvåmannabob.
Det är en av OS mest omskrivna historier och framställs i några av världens största tidningar som en saga i sann Cool Runnings-anda men när Sportbladet skrapar på ytan dyker också någonting annat upp.
Är det här spelens vackraste historia eller OS största kommersiella bluff?
På läktaren vid målområdet sitter Seun Adiguns föräldrar. Om nio minuter ska deras dotter hoppa in i ett plåtrör och kasta sig ner för en isbana i nästan 130 kilometer i timmen.
– Jag blev rädd när hon berättade att hon skulle börja med bob. Verkligen rädd. Men hon är min dotter så jag måste uppmuntra henne. Det är därför jag är här, säger pappa Kolawole.
Oron byts dock snabbt till entusiasm när han får tala om dotterns resa.
– Fantastiskt! Fantastiskt! Super!
Men varför gör hon det? Varför har hon tagit sig till OS?
– Hon är en tävlingsmänniska och hon gör det eftersom hon vill att folk ska förstå att du kan visst. Du kan göra vad andra säger är omöjligt. Om du satsar allt du har kan du klara av det. Så hon gör det alla säger är omöjligt. För en kvinna, speciellt från Nigeria, att komma hit och göra något i vinter-OS, i iskalla temperaturer... Hon gör det och det är fantastiskt!
Men är det verkligen hela sanningen?
Ingen av deltagarna född i Nigeria
Det nigerianska boblaget har bara tränat tillsammans sedan oktober 2016. Det var då Seun Adigun sålde in idén om att satsa på ett nigeriansk deltagande i Sydkorea till två andra före detta friidrottare med rötter i Nigeria och för att finansiera satsningen startades en crowdfunding-sida.
De amerikanska tv-kanalerna slickade snabbt i sig historien om ett afrikanskt boblag och anledningen är lätt att förstå. Många känner till Cool Runnings (filmen som är löst baserat på Jamaicas OS-lag från 1988) och Nigerias nya vintersportambitioner var därför bekväma att klämma ner i samma redan färdiga berättarform.
Inför OS har Nigerias boblag gästat Ellen Degeneres tv-show och gett intervjuer åt stora mediehus som NBC, Time, Washington Post och BBC. Alla har berättat historien om hur Seun Adigun snickrade ihop en släde för att ta sig till bob-tävlingen i OS som första afrikanska nation någonsin och alla har jämfört projektet med kultförklarade Cool Runnings.
I artiklarna och tv-inslagen återkommer också hela tiden de iskalla temperaturerna. I BBC:s tv-inslag kramar en av åkarna om sig själv och beklagar sig över vädret och Washington Posts reportage inleds med orden: ”Ingen snö? Inga problem, säger tre nigerianska före detta friidrottare som hoppas gå i fotspåren efter Jamaicas mytomspunna boblag”.
Efter sitt andra tävlingsåk i OS i Sydkorea talar också Seun Adigun själv om det osannolika i att en afrikansk nation är här och tävlar på snö. Men sanningen är att ingen av deltagarna i Nigerias boblag har bott i Afrika.
Samtliga tre är födda och uppväxta i USA. Piloten Adigun är född i Chicago, bromsaren Akuoma Omeoga i Minnesota och reserven Ngozi Onwumere i Dallas. De har alla föräldrar som härstammar från Nigeria men att beskriva minusgrader som något exotiskt för de aktiva själva är milt uttryckt att dra det lite väl långt.
Men varför är de då här och tävlar för Nigeria?
– Det är för att folk ska få upp ögonen för Nigeria och att Nigeria ska få upp ögonen för den här sporten. Vi har redan börjat få förfrågningar från fler som vill gå med i det nigerianska bob-förbundet och Nigerias olympiska kommitté har också börjat ta frågan vidare med politikerna i landet om hur vårt arv ska föras vidare. Vi är väldigt glada över det och hoppas att det här bara är början på något stort, säger Seun Adigun när Sportbladet frågar.
Ett hedervärt uppdrag om det inte vore för att det där bara är den senaste av olika svar på just den frågan.
”Jag fick olympisk feber”
Trion gick på is för första gången i januari 2017 i sin jakt på en OS-plats och i november samma år hade de säkrat den efter att ha uppfyllt kravet att åka fem lopp på två olika banor under som mest två säsongers tid. När biljetten var i hamn började också pengarna rulla in på allvar.
Efter att laget till en början fått förlita sig på donationer anslöt nu storbolag efter storbolag och Nigerias bobsatsning sponsras i dag av välkända varumärken som Visa, Beats by Dre, Globacom, Under Armour, KLM och landets största ölmärke Star lager. Samtidigt som sponsorerna anslutit har också historien om avsikterna bakom satsningen förfinats.
När Adigun i december 2016 en av de första gångerna fick frågan om anledningen till satsningen var 31-åringens motivation mer egoistisk än idealistisk.
– Jag fick olympiskt feber igen och kände några friidrottare som hade bytt till vintersport. Då tänkte jag att ”jag kan nog klara det här”, sa Adigun som tävlade för Nigeria som häcklöperska i London-OS 2012.
– Det var en oförglömlig upplevelse. Det går inte att förklara för folk hur det känns eftersom det är så overkligt, har hon berättat om sin OS-medverkan.
Utan realistisk möjlighet att kvalificera sig för OS en gång till som häcklöperska letade Adigun efter andra vägar till den olympiska drömmen och fick snabbt upp ögonen för bob.
– Allt jag kände till var filmen Cool Runnings men jag visste att många friidrottare hade bytt till den sporten så det var det som lockade mig, sa amerikanskan till en lokal tv-kanal i Houston den 23 augusti 2017.
Adigun sökte sig till det amerikanska bob-förbundet och tränade som bromsare i ett år. Men konkurrensen var för hård och veteranen beslutade sig därför för att ta en annan väg till OS. Bakvägen.
”Gud hade en plan för oss”
Från att i december 2016 ha förklarat skälet till bobsatsningen som att hon helt enkelt fått ”olympisk feber” hette det i april 2017 plötsligt att ”målet är att representera landet och kontinenten på OS”. Den 5 februari, strax före avfärden till Sydkorea, var avsikten att ”hjälpa sporten att växa” och den 17 februari 2018 hade målet breddats ytterligare till att laget vill ”hjälpa kvinnor, landet och kontinenten”.
– Då var det som om allt blivit så mycket större. Det var nästan som att det var Gud som hade det som vår plan, som Adigun beskrev det för CBS.
Ju närmare laget kommit OS ju ädlare har deras syften med att vara här också blivit. Från en ensam idrottares olympiska feber till en kallelse från Gud. Perfekt för de sponsorer som samtidigt förvandlat Adigun från en fattig student till en professionell idrottare.
Hur mycket pengar amerikanskorna egentligen tjänat på sina sponsoravtal är okänt men enligt pappa Kolawole Adigun är den finansiella sidan av satsningen inte längre något problem.
– Nu går det otroligt bra. Hon har en bob nu, hon har förbundet och det nigerianska är igång, så hon gör det otroligt bra. Hon har satt igång allt för alla olympier i framtiden och det här var genombrottet. Hon har slagit upp dörren för Nigeria, säger Kolawole stolt.
LÄS MER: Cool runnings – det hände sen
Blir det effekten är det självklart välkommet även om frågan vad Nigeria egentligen ska med ett boblag till måste ställas. Likaså frågan om det här egentligen i grunden har något med Nigeria att göra?
Satte Sean Adigun igång hela den här apparaten för att hon genuint ville göra något bra för Nigeria, för de nigerianska kvinnorna och för sporten bob eller gjorde hon det bara för att få en chans till att själv delta på ett OS? Det började som ett ideellt projekt av en fattig student men måste ändå inte 31-åringen ha anat de kommersiella möjligheterna med att efterlikna den mytomspunna filmen Cool Runnings?
I New York Times den 17 februari 2018 erkänner Adigun att hon inte varit helt oförberedd på uppmärksamheten.
– När vi först började förstod vi att det här kunde gå åt två håll. Antingen skulle det bli något häftigt där vi fick ge något tillbaka och skapa vårt eget arv lite under radarn eller så skulle folk bli väldigt, väldigt exalterade och då skulle vi vara tvungna att lista ut hur vi skulle hantera det. Det blev det senare men det här är också något som kommer hjälpa sporten, kvinnor, landet och kontinenten och vetskapen om det gör att jag behåller fötterna på jorden.
Lite uppmärksamhet i Nigeria
För sporten bob är uppmärksamheten trots allt välkommen även om det är svårt att köpa att en amerikansk före detta friidrottare helt plötsligt skulle ha bestämt sig för att köra bob med den stora ambitionen att hjälpa den för henne då helt obekanta sporten att växa. Trots det är det precis den historien som nu berättas på tv-kanaler världen över.
Exakt hur Adiguns fyra bobåk i Sydkorea ska hjälpa landet Nigeria och kontinenten Afrika förblir också oklart. Satsningen har skapat stora uppslag i USA men Ekeoma Akwiwu, chefen på den nationella tv-kanalen i Nigeria, berättar för NY Times att den inte orsakat mer än brusningar i den afrikanska nationen och den enda direkta koppling laget har till Nigeria (utom färgerna på sina dräkter) är sponsoravtalet med ölmärket Star Lager.
Jag frågar Sean Adigun igen:
Vad betyder det att ni är den första boben från Afrika i OS?
– Jag tror inte vi insett vad det betyder ännu. Hur viktig den här processen kommer vara. Just nu är vi bara stolta och glada över att få vara i den här positionen där vi kan visa folk att allt är möjligt. Du behöver inte räkna framgång efter placeringar utan du kan också mäta den i din förmåga att vara osjälvisk, driven och uppfinningsrik.
Kanske kommer Nigerias boblag göra någon slags skillnad för Nigeria. Kanske kommer kvinnorna i laget inspirera unga afrikanska tjejer att allt faktiskt är möjligt. Men det går inte att komma ifrån att det enda de hittills gjort är att kopiera en riktigt slug kommersiell plan och hjälpa till att sälja mer alkohol i det land i Afrika där det enligt en rapport från Global Data redan dricks mest öl.
Hur det ska hjälpa nigerianska kvinnor förblir oklart.
Den nigerianska boben glider in på sämsta tid av alla efter sitt andra heat av fyra i OS. Trots det ställer sig piloten Sean Adigun upp och vrålar av glädje mot sin bromsare Akuoma Omeoga. De har kapat nästan en hel sekund på tiden från sitt träningsåk men framförallt har de överlevt. Uppumpade av adrenalin hoppar de ur boben och kramar om sina vänner vid sidan.
Några minuter senare försöker bromsaren Akuoma Omeoga förklara hur det känns att få vara en del av ett OS.
– Helt ärligt är det här något unikt. Du kan inte förklara det, du måste helt enkelt uppleva det. När du står på startlinjen och är redo att köra är adrenalinet så högt. Jag tror inte det finns någonting du kan jämföra det med.
Förmodligen är det helt enkelt därför de är här och det är väl ett skäl så gott som något. Men den vid en första anblick så söta kakan – omsorgsfullt paketerad för att få oss att tro att det här är något idealistiskt projekt för Afrikas, kvinnornas eller bobens bästa – är trots allt väldigt svår att svälja.
Bobtävlingen för damer fortsätter på onsdagen klockan 20:40 lokal tid (12:40 svensk tid).
LÄS MER: OS TV-tider fredag 23 februari
LÄS MER: OS 2018: Alla dagar, alla grenar
LÄS MER: Medaljligan i OS 2018
LÄS MER: OS resultat 2018: Gren för gren