Inga förväntningar, men en dröm om Johaug-repris

Petra Thorén om svenska VM-truppen

Publicerad 2017-02-05

En veteran är petad från sin favoritdistans, andra etablerade åkare har tagit sig tillbaka.

Men på förhand är det två unga tjejer som sätter lite extra färg på truppen.

Vi ska stå med fötterna på jorden och låta Anna Dyvik och Ebba Andersson växa in i seniorvärlden.

Samtidigt är det inte förbjudet att drömma om en Johaug-repris.

Vilka förväntningar ska vi ha på succéåkarna från junior- och U23-VM Ebba Andersson och Anna Dyvik?

– Inga! Inte mer än att de ska få värdefull mästerskapsrutin. Eller som Charlotte Kalla säger: ”De kan visst komma dit och göra sina bästa lopp för säsongen, men att de ska placera sig högt ska man kanske inte ska se som realistiskt. Alla kommer att vilja åka fort under VM”. Så där har vi satt tonen för damtruppens ynglingar. Med det sagt så låt oss få drömma. När Therese Johaug var 18 år tog hon brons på VM i Sapporo. Norskan blev uttagen efter ett genombrott i världscupen tidigare samma säsong, med en åttondeplats i premiären på 10 km klassisk stil. På världsmästerskapets sista distans, tremilen, föll Therese Johaug två gånger, men reste sig och vann en bronsmedalj.

Är det rätt att peta Emil Jönsson från sprinten?

– Med tanke på hur säsongen har sett ut talar resultaten för Karl-Johan Westberg. Jönsson har varit i två finaler och båda har varit i klassisk stil. Sannolikt väger Karl-Johan Westbergs andraplats i Lahtis efter nyår roll. Visst, det var bara en Skandinavisk cup men bakom sig i resultatlistan hade svensken starka norska åkare som Johannes Hösflot Kläbo och Sindre Björnestad Skar. SM-sprinten blev också avgörande. Det man kunde ha gjort hade varit att vänta med att spika sprintåkarna till närmare VM, detta då Emil Jönsson haft en uppåtgående kurva och besitter en enorm rutin. Man hade kunnat tänka sig en amerikansk uttagning i Otepää, dagarna före VM-sprinten men förbundskapten Rikard Grip vill ge åkarna förtroende och tid att ladda och genrepa utan prestationskrav. Jag köper det. Emil Jönsson lär få åka teamsprinten och kan göra grovjobbet för en svensk medalj i den distansen. Han kommer att åka 15 km klassiskt och utmanar om en stafettsträcka.

Kommer Johan Olsson att hitta formen?

– En sak har vi lärt oss under de här senaste åren: räkna aldrig ut Johan Olsson, en mästare på att krångla sig ur en tvångströja. Det må handla om ett förkylningsvirus eller en lungsäcksinflammation, inget verkar kunna stoppa veteranen från pallen. Samtidigt känner jag en liten tveksamhet den här gången. Johan Olsson behövde tävlingar i kroppen och inte viloläge på grund av förkylning. Frågan är om genrepet i Otepää räcker? Kanske resultatet där ger en indikation. Inför VM 2013 och det fantastiska VM-guldet på femmilen vann han genrepet. Inför VM i Falun 2015 blev han femma i sista loppet inför. Johan Olsson kom till Sotji utan tävlingar på grund av en skada och det hanterade han fint, men den här gången fanns verkligen behovet av att tävla fram formen.

Så hur många medaljer blir det?

– Jag har tidigare tippat nio och jag står fast vid det tipset. Den svenska truppen tog nio medaljer på VM i Falun 2015. Det var hemmaplan och rekord för ett svensk skidlandslag på VM. Vi ser fram emot en repris.

Vilka åkare har störst medaljchans?

Stina Nilsson givetvis. Hon har vunnit två sprinttävlingar i fri stil under säsongen och har ett mentalt övertag på Maiken Caspersen Falla. Charlotte Kalla får en match mot norskorna, men ser ut att ha en uppåtgående formkurva. Marcus Hellner tror jag på mer och mer. Nysatsning har lyft den etablerade stjärnan. Kommer Calle Halfvarsson i närheten av sin Lillehammer-form är han på pallen. Där kan Teodor Peterson också ta sig upp. Ska vi slänga in Oskar Svensson också som en skrällmedalj? Ja, vi gör det.