Blågula succémän gör Sverige till en stormakt igen

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2003-06-28

Sportbladets Stefan Holm: Äntligen lyser solen på svensk tennis igen

Likt apjävlar eller bergsbestigare?

Det spelar ingen roll.

Huvudsaken är att Wimbledons blågula succémän, Jonas Björkman och Robin Söderling, klättrar på världsrankingen och gör Sverige till en stormakt igen.

För första gången sedan datarankingen infördes 1973 finns det inte en enda svensk på tennisens topp 50. Nordens bäste spelare är en välkammad finländare vid namn Jarkko Nieminen.

I Sverige finns inga tennisspelare som slungar sig uppåt på listorna. Tyvärr är det så verkligheten ser ut i dag. Efter Björn Borg, Mats Wilander och Stefan Edberg kom en tid då svenskarna var utslagna innan Wimbledon-arrangörerna hade hunnit vispa grädden till jordgubbarna.

Grand Slam-ångest

Tennisklimatet hade blivit så mörkt och jävligt att blotta ordet Grand Slam orsakade ångest på förbundskansliet. Då, när det som bäst behövdes, ryckte Jonas Björkman och Robin Söderling ut och ordnade ett välbehövligt högtryck.

Äntligen lyser solen på svensk tennis och det är så underbart att se.

Jag brukar njuta när jag ser dubbelspelaren Jonas Björkman och det var han som visade upp sig på Wimbledons snabba gräs. Han saknade visserligen partner men det var samma välplacerade servar, samma effektiva returer, samma attackvilja, samma reflexer vid nätkanten, samma omöjliga vinklar och samma snabba fötter som när han vinner ytterligare en dubbeltitel ingen av toppspelarna är intresserad av.

Hans segrar betyder inte bara mycket för svensk tennis, utan också mycket för tennisens dubbelspel som sällan eller aldrig har den publik den förtjänar.

Björkman möter Max Mirnyi i nästa match. Sverige mot Vitryssland. Någon som skulle jubla om tvåmetersmannen från Vladimir Kopats Minsk får matchbollen i huvudet?

Senast en svensk vann Wimbledon var 1990, då Stefan Edberg slog Boris Becker i finalen. De följande 13 åren har alltså handlat om längtan, men den kan vara över nu.

Segern kan komma redan i år och jag tror mer på Jonas Björkman än Robin Söderling.

Slugger

Den snart 19-årige sluggern från Tibro möter Tim Henman i dag och engelsmannen (som är lika välkammad som Nieminen) lär besegra både publiktrycket och sin orutinerade motståndare.

Robin Söderling har vunnit tre kvalmatcher och väl i huvudturneringen slagit både Martin Verkerk och Gilles Elsenner. Han har gjort mycket mer än någon kan begära, men jag vill ändå inte prata om skräll. Det beror inte på att Robin redan i fjol kvalade in till US Open, vann en match och i andra omgången tog set mot Marcelo Rios.

Jodå, tennisvärlden har blivit så galen och oförutsägbar att Wimbledon mycket väl kan avslutas med ett Brysselsteg.

Så bra är han och det här kan han lära sig av de största

Stefan Holm

Följ ämnen i artikeln