I huvudet på en bedragare

Pokersveriges mest hatade man lägger korten på bordet: ”De flesta av mina offer är vanligt folk”

helskärm

Hans bedrägerier har skördat otaliga offer och själv tror han att han lurat till sig 20 miljoner kronor genom åren.

Samtidigt har han fått betala ett högt pris för sina synder i form av dödshot, hemlöshet och otaliga självmordsförsök.

Fredrik Nygård, 37, är sannolikt pokersveriges mest hatade man – nu säger han att han ska använda sina erfarenheter till att göra gott.

– Jag vet att jag har skadat många människor. Mitt fokus resten av livet är att hjälpa, säger han.

Att intervjua Fredrik Nygård är inte oproblematiskt.

Han är trevlig, charmig och extremt öppen, samtidigt är det just de kvaliteterna som gjort det möjligt för honom att lura väldigt många människor på väldigt mycket pengar. 

Att en känd bedragare får utrymme att tala oemotsagt i Sveriges största tidning kan därför anses vara tveksamt. Vi vet inte vad Fredrik Nygård har för agenda med att ställa upp på den här intervjun. Därför bör Fredrik Nygårds svar ses för vad de är: Hans version. Men förhoppningsvis ger de också en inblick i hur han tänkt och vad han känt när han skadat andra människor.

Enligt Fredrik Nygård grundar sig alla problem som uppstått i hans spelande, ett spelande som började i tidig ålder.

"Nästan uteslutande pokermaskiner"

– Jag växte upp i Jakobstad i Finland och kom in på det här med spel väldigt tidigt. Redan när jag var 10-11 år gammal började jag se upp till personer som spelade pokermaskin och jag slängde själv in min första peng när jag var i 12-13-årsåldern. Men det var bröt ut på allvar när jag var 15-16. Då i början var det pokermaskiner som gällde, nästan uteslutande, säger han.

Och det eskalerade snabbt.

Las Vegas-resorna kom tätare och tätare, spelen blev högre och förlusterna allt större.

– Alltså, jag är ju främst förknippad med poker men pokern kom in i mitt liv långt senare, då var jag redan tungt spelberoende. Första gången jag spelade Texas Hold'em var 2003, på en företagskickoff i Norge. Och i slutet på 2005 var jag mer eller mindre heltidsspelare. Problemet är att jag inledde den här pokerkarriären på minus sju miljoner kronor. Jag hade varit i Vegas fyra-fem gånger. Redan då försökte jag göra slut på mitt liv med tabletter på hotellrummet efter att ha förlorat stort. Detta var alltså innan pokern.

"Är en plussande pokerspelare"

Hur mycket pengar har du spelat bort tror du?

 – Det är fantastiska summor som försvunnit. Enligt Hendonmob (en statistiksajt för turneringspoker) har jag plussat 250 000 dollar (1,6 miljoner kronor) på poker. Och eftersom jag aldrig köpt in för såna summor är det svart på vitt att jag är en plussande pokerspelare. Men de pengarna har försvunnit på olika casinospel. Plus alla de pengar jag är skyldig folk. En bit över 20 miljoner är nog nära sanningen. Jag har spelat allt möjligt, Caribbean Stud, Black Jack, Roulette… Mest Black Jack. Det är det som drivit mig, att alltid jaga efter större vinster.

Du säger att du är skyldig 20 miljoner, detta är alltså pengar du lurat av andra människor?

– Ja, 20 miljoner är en siffra som jag kom fram till 2008 men det måste vara nåt sånt. Fast egentligen är det omöjligt att säga, räntorna har löpt i skyhög takt så jag har ingen aning om vilka pengar det handlar om i dag. Jag har lånat vitt och brett, en del kommer jag inte ens ihåg. Det handlar om privatpersoner, men också banker och kreditinstitut. Många i pokervärlden verkar tro att jag blåst varenda pokerspelare på pengar men den största delen av mina offer är vanligt folk. Sen har det varit en god del pokerspelare också, särskilt när det handlar om större summor. Detta eftersom pokerspelare ofta är de enda som har så stora pengar till hands. Med hänsyn till mina offer vill jag inte nämna några namn, men det är en känd svensk spelare som är uppvuxen i Göteborgsområdet som jag är skyldig en dryg miljon. Till en annan kille i Norge har jag skulder i miljonklassen. Jag lurade en ensamstående mor på 600 000, det är en affärsman i Norge jag är skyldig ungefär en miljon…

"Omöjligt att göra upp"

Hur många av de här människorna har du konfronterat i efterhand?

– I princip alla. Men sen har de hanterat detta på väldigt olika sätt. När jag försökt be om ursäkt slänger vissa bara på luren. Andra säger att ursäkten betyder en del. Och det är målsättningen, att be om ursäkt. Att göra upp, det kommer jag aldrig att göra. Alla som förstår någonting om matte vet att det är helt omöjligt om jag ska kunna leva ett normalt liv.

Du skrev i ett blogginlägg för några år sen att du flytt Sverige och bodde på gatan på grund av alla hot. Hur bedömer du själv hotbilden mot dig?

– Alltså, det har hänt fler gånger än vad jag någonsin hade kunnat förvänta mig att folk kommit fram och sagt att de lagt det bakom sig och att de ser det som en betalning att jag fått ordning på mitt liv. Det är konstigt, men jag verkar ha lyckats låna av främst snälla människor. Hade jag blåst 450 stycken tuffa människor hade jag inte varit i livet i dag. Men jag har definitivt fått en del hot. Om det är rena dödshot vill jag inte gå in på men vissa gånger har det varit väldigt likt dödshot. Att de ska hitta mig, och att de ska ha tillbaka sina pengar annars…, utan att kanske uttala vad som ska ske. Om jag varit rädd? Definitivt. När man är på flykt känner man sig inte säker nånstans.

"Offren har ett mått av girighet"

Vad tror du det beror på att så många människor valt att lita på dig, och gett dig möjligheten att lura dem?

– Ja, det undrar jag själv också om jag ska vara ärlig. En gammal jobbkollega sa till mig en gång att jag är en sån där person som det är lätt att tycka om. Och jag har inte haft nån agenda att göra folk illa. Oftast har jag blivit vän med människor med goda avsikter, men mitt beroende har fått mig att utnyttja dem. Ken Lennáard, som kritiserat mig i många och långa blogginlägg, skrev att de flesta som blir lurade av en bedragare själva har ett mått av girighet. Att de själva vill tjäna pengar. "Hjälp mig ur knipan så får du det och det i ränta", typ. Där tror jag att Ken har en poäng.

Hur har du tänkt innan du lurat folk på pengar, har avsikten varit att betala tillbaka eller har du hela tiden vetat att du ska blåsa dem?

– Vid några tillfällen har det varit genomtänkta bedrägerier från start till mål. Det är situationer där jag varit så djupt nere i skiten att jag i alla fall temporärt slutat bry mig. Den äkta Fredrik, som inte är spelsjuk, vill inte blåsa någon. I de flesta situationer har jag tänkt att min avsikt är att betala tillbaks. Men det är spelberoendets optimism. För jag vet ju hela tiden att det är högst osannolikt att de faktiskt ska få tillbaka sina pengar. Men någonstans tror jag ändå.

Fredrik Nygård säger att han inte har några ursäkter för sitt beroende och sina lögner. Uppväxten var trygg och han har aldrig haft problem med varken alkohol eller droger.

"Har ingen förklaring i uppväxten"

– Jag växte upp i en typisk finsk medelklassfamilj med föräldrar och två syskon. Min far var industriarbetare och min mor sjuksköterska och de är nyktra, rättvisa och kristna. De har verkligen gjort allt för oss barn och jag har inga som helst agg mot dem. De har alltid gjort sitt bästa och jag kan inte hitta någon förklaring till det jag har gjort i min uppväxt.

– Jag kan heller inte skylla på alkoholen. Jag har helt klart druckit en del och vissa gånger har det garanterat bidragit till att jag spelat okontrollerat. Men jag har gjort stora förluster även när jag varit nykter. Nej, det är andra saker i kroppen som triggar. Och droger har jag aldrig ens provat på. Konstigt egentligen, för jag har ju testat det mesta.

Hur har din familj reagerat på ditt beteende?

– I början tror jag inte att de förstod hur illa det var. 2008 ställde jag upp i en större intervju i Expressen och sen var det min blogg på Poker Magazine. Alltså… det måste varit jobbigt för dem men någonstans måste de hittat den distansen att de klarat av att hantera det. Men i dag har vi en bra relation igen. Min personliga övertygelse är att jag aldrig hade kunnat vara där jag är i dag utan stödet från min familj och mina vänner, jag tror att alla behöver någon att luta sig mot.

Du har uppenbart mått väldigt dåligt och har försökt begå självmord ett antal gånger. När inträffade det senast?

– 2012 var senaste gången. Jag vill inte gå in på detaljer, men folk som inte tagit mig på allvar innan trodde att jag skulle dö. Jag har gjort tre riktiga försök att ta livet av mig under åren. Sen är det en sex-sju gånger till som jag varit så nere att jag mycket väl kunde ha lyckats. Och därtill ett 40-tal patetiska försök. Jag har tänkt på självmord var och varannan dag i åratal, men varit för feg. Men som en läkare sa till mig, även om man är feg så lyckas man till slut om man försöker gång på gång.

"Jag vet att jag gjort fel"

Vad är det som fått dig att må så dåligt? Ditt eget missbruk och din situation eller det onda du gjort?

– Jag tror att jag mår dåligt för att spelmissbruket satt mig i situationer som jag inte kan stå för. Jag har sårat fruktansvärt många människor och att hantera det… där är det som är värst. Jag är uppväxt i en kristen familj i Österbotten. Moralen finns där, jag vet ju när jag gjort fel. Men sen blir det så, man trampar över en gång och nästa gång gör det inte lika ont. Sen fortsätter man att tänja gränserna. Men till slut slår det som en vägg mot en.

Fredrik Nygård säger att självmordsförsöket 2012 blev en vändpunkt i hans liv. I dag lever han ett, enligt egen utsago, lugnt liv på Filippinerna där han också nyligen gift sig.

Han har startat en betalblogg där han redogör för de dåliga tiderna i sitt liv och skriver just nu på en självbiografi tillsammans med Sportbladet Pokers tidigare bloggare Robert "DÖDARN" Lux.

– Jag mår mycket bättre, det hände någonting efter det försöket och det gör att jag i dag kallar mig för exbedragare och exproblemspelare. Jag kommer att vara detta på livstid men kurvan går stadigt uppåt. Jag har små setbacks, men det är naturligt och det vore snarare konstigt om de inte kom. Men jag har bestämt mig, mitt fokus resten av livet är att använda mina erfarenheter till att hjälpa andra människor. Jag har ett studielån på 20 miljoner kronor, det vill jag använda till något gott.

Spelar du fortfarande eller har du lagt det på hyllan för alltid?

– Jag har faktiskt prövat att spela ett par gånger, för att se var jag står. Men det är tydligt att jag inte klarar av att spela normalt under en längre tid. Därför har jag bestämt mig, aldrig igen.

Kan du på samma sätt lova att du aldrig kommer att blåsa någon igen?

– Ja, det vill jag påstå. Nån gång framöver i livet kommer jag säkert att ge ett löfte som jag inte klarar av att hålla. Men rent bedrägeri? Nej, det kommer aldrig att hända igen.