VAPNET: SUPERSWEDES
Stefan Alfelt: Vi måste börja tro på den offensiva kraften
MALMÖ. Jag har lite svårt att ta till mig katastroftankegångarna runt Olof Mellbergs ljumskskada.
Vi har en sargad försvarslinje men Portugal har ett sargat defensivt självförtroende efter tre danskmål på tio minuter hemma i Lissabon.
Jag funderar hellre på hur Lagerbäck ska utnyttja våra formstarka super-swedes – Zlatan och Henke.
Tanken med 3–5–2 var främst att få tyngd i anfallsspelet. Att Kim Källström skulle komma i en bättre position för att ge stöd och avlastning till de två topparna. Utan Mellberg som en av tre mittbackar faller taktiken mot ett så offensivt starkt lag som Portugal.
Alltså är vi tillbaka på ruta ett igen med frågeställningen hur och vem kan få fram vettiga bollar till Ibrahimovic och Larsson?
Ser man Zlatans klackmål tänker man lätt att det räcker att få iväg en boll inom räckhåll för hans stora fötter så kan vad som helst hända. Och så är det ju. Zlatan kan avgöra vilken match som helst. Samma sak med Henke som har gjort ett par fantastiska mål och framspelningar i Helsingborgs senaste matcher.
Chansspel – ingen taktik
Men en taktik som går ut på att chansspela och sen hålla tummarna är ingen taktik. Det handlar mer om prioritering.
Att, i stället för att måla Cristiano Ronaldo på väggen och gråta över Mellberg, Linderoth och Anders Svensson, se till möjligheterna som anfallsspelare i form ger.
I Portugal skylls inte förlusten mot Danmark på att försvarsspelet havererade när tio minuter återstod. Portugiserna tycker att man förlorade för att man inte gjorde mål på sina skapade chanser tidigare i matchen. Insläppta mål är skit som kan hända.
Jag har länge önskat mer av det tänkandet i svensk fotboll och välkomnade testet med 3–5–2 men i det här läget hade det snabbt blivit ett 5–3–2 med Henke och Zlatan isolerade långt ifrån resten av laget.
Hellre traditionellt försvarsspel
Jag ser mycket hellre att Sverige litar på den inkörda defensiva tryggheten i ett traditionellt försvarsspel men att man ändå vågar köra fram Källström en bit längre upp i planen.
Sverige har mycket offensiv kraft just nu. Johan Elmander är tillbaka. Markus Rosenberg och Marcus Berg visar i sina klubblag kvaliteter som målskyttar. Någon gång måste vi börja tro på den kraften.
I går såg jag till och med Daniel Andersson göra två mål och rädda Malmö FF från nedflyttningshotet i allsvenskan. Mot Portugal blir Daniel lika viktig som han är i MFF som balanserande defensiv innermittfältare.
Den rollen klarar han utmärkt i båda sammanhangen, men Malmö hade, trots en man mer på planen i 80 minuter, förtvivlat svårt att säkra den viktiga trepoängaren.
Nordin Gerzic borde ha kvitterat i sitt rena friläge. För övrigt tycker jag att Örebros målvakt John Alvbåge är mer landslagsmässig än uttagne Johan Wiland.