Kallur: Fysiskt känner jag mig vass

Publicerad 2016-02-26

MALMÖ. Susanna Kallur tror att hon snabbt kommer vara tillbaka i världstoppen den dag hon gör comeback på 100 meter häck.

– Ja, jag har tillräckligt med krut i benen för att springa bra häck. Fysiskt känner jag mig vass, säger hon.

– Jag klippte en häck för bara några veckor sedan och kände att åh, vad skönt. Det var precis som vanlig

Susanna Kallur är i Malmö för att springa 60 meter slätt i inne-SM.

Häckarna får vänta.

– Ja, jag skulle gissa att jag kommer att börja träna med häckar någon gång i april. Det är i sommar det gäller och jag kommer att smyga in min första tävling. Men när och var vet jag inte, säger Sanna.

Och häckdjävulen finns kvar?

– Oh, ja. Jag är inte orolig för tekniken. Det är som att lära sig cykla. Man får borsta bort det värsta naturligtvis, men det sitter där.

Tror du att du kan komma tillbaka där det slutade - i 2008 års form?

– Inte direkt, men efter några lopp så tror jag att jag kan vara där. Allt hänger på benet. Om det klarar av belastningen.

”Tre lopp på SM”

Det svaret får både Sanna och alla andra vänta på.

Men det har aldrig sett ljusare ut än just nu. För första gången på flera år har hon varit helt smärtfri i över tre månader.

Inte ens efter säsongens två första lopp på 60 meter slätt fick hon ont.

– Nej, det har inte varit några problem. Jag har inte känt någonting efteråt. Och som det ser ut nu blir det tre lopp här i SM. Det är skönt att få lite kontinuitet i tävlandet.

Sanna är på ett strålande humör här i Malmö. Hon kan inte sluta le. Hon är tillbaka på samma plats där hon tog SM-guld inomhus 2005.

Det år då resan mot världstoppen startade på allvar som 24-åring.

Idag är hon nyss fyllda 35 år (hon fyllde den 18 februari) och en helt ny generation väntar på henne om hon kommer tillbaka.

Mer optimistisk än någonsin

De flesta tio år yngre än hon själv.

– Men jag känner inte av någon ålder. Jag är väldigt nöjd med de resultat jag gör på träning. Det är ingen skillnad mot tidigare.

Vägen tillbaka har varat i sju och ett halvt år nu, ända sedan OS-drömmen krossades med ett fall i semifinalen Peking sommaren 2008.

Sedan dess har hon som mest gjort tre tävlingar på en säsong. Sedan har smärtan slagit till och de eviga bakslagen kommit.

Nu är hon mer optimistisk än någonsin och att hon springer 60 meter på inne-SM är bara en del i träningen på vägen tillbaka till att bli en av världens bästa häcklöperskor igen.

Mot den form som gav henne världsrekordet på 60 meter häck inomhus (7.68) i Karlsruhe 2008. Ett rekord som fortfarande står sig.

Hur sugen är du på att börja springa häck igen nu då du är helt smärtfri?

– Det är klart jag är sugen att prova. Det kommer snart. När jag är mogen.

Följ ämnen i artikeln