Frågor och svar om ”Bäckis”-gate
Uppdaterad 2014-02-25 | Publicerad 2014-02-24
Sportbladet rätar ut frågetecknen kring dopningsavslöjandet
1) Varför tar Nicklas Bäckström medicinen?
– Det är en medicin som han har ätit i många år för att lindra sin allergi. Enligt Waldebäck äter han medicinen under hösten och våren och förhållandena i Sotji har varit som vår.
2) Kommer Nicklas Bäckström få sin medalj?
– Det beror på vad straffet blir för förseelsen. Landar man som 2010 i en varning så kommer han med allra största sannolikhet få sin medalj.
– Iihf har tagit silvermedaljen i avvaktan på bestraffning. Laget kan inte förlora silvret. Då hade det behövts två spelare som fastnat och åkt dit.
3) Det talas om både mikrogram och nanogram, varför är det så förvirrat?
– Hur förvirringen uppstod är fortfarande oklart. Klart är att både IIHF chefsläkare Mark Aubrey, landslagsläkare Björn Waldebäck samt Arne Ljungqvist refererade till nanogram/milliliter (alltså tusen gången mindre än mikrogram) under gårdagen. Lika klart är att det som står på antidopningsbyrån WADA:s lista är 150 mikrogram/milliliter. Och det är det som Bäckströms prov har överstigit både vid A och B-prov.
4) Varför dröjde det så länge för provet att analyseras och meddelas den svenska truppen?
– Här har IOK inget svar ännu. Arne Ljungqvist sa under gårdagen att man måste se över sina rutiner kring varför det tagit längre tid än normalt.
5) Varför fick Bäckström inte spela i går om slovaken Lubomir Visnovsky kom undan med en varning vid OS 2010?
– Därför att oavsett dopningsfall så är alltid den aktive avstängd under perioden mellan det att A-provet har visat positivt och det att B-provet analyseras. Hade bara detta också hunnit ske innan finalen så hade, eventuellt, Bäckström också kunnat ha kommit undan med en varning och sedan spela finalen. (Men vad man kommer fram till för straff i det här fallet är fortfarande okänt när detta skrivs)
6) Han säger att han tagit det här i sju år, varför har han inte åkt fast tidigare?
– I NHL så är det här preparatet godkänt. NHL tillämpar inte WADA:s regler fullt ut.
7) Vad är det som gjort att Nicklas Bäckström fastnat i en dopningskontroll?
– Bäckström har testat positivt för att ha haft för höga halter av pseudoefedrin i kroppen. Gränsvärdet är 150 mikrogram/milliliter, Bäckström hade 190.
8) Borde man inte ha kunnat skynda på behandlingen av testet om man visste att Bäckström skulle spela final?
– De som hanterar dopningsproven har ingen aning om vem provet tillhör. Det är en säkerhetsfråga för att de inte ska kunna kontamineras på något sätt. Bäckströms dopningsprov var ett serienummer som alla andra och man hanterade därför provet ovetandes om vem det tillhörde.
9) När togs det här B-provet?
– Båda A och B-provet tas vid samma tillfälle. Man delar upp urinen i två olika burkar och låter testa A-provet först. Är det positivt så testar man det andra provet senare för att vidimera resultatet. Detta för att man ska undvika att den mänskliga faktorn exempelvis ska kunna kontaminera ett första prov genom ett dåligt handhavande. Det är väldigt sällsynt att ett A och ett B-prov visar olika.
10) När kommer IOK meddela vad man kommit fram till i form av straff?
– Det är fortfarande oklart. Enligt SOK:s presschef Björn Folin väntades ett uttalande under förmiddagen, men det har dröjt. Däremot ska SOK:s sportchef Peter Reinebo ha fått bekräftat att b-provet visade samma som a-provet.
11) WADA:s rekommendation gällande Zyrtec D och liknande allergipreparat är att man inte bör ta dem inom 24 timmar från match/tävling. Varför har det skett ändå?
– Landslagsläkarna hade ett möte inför turneringen där man var överens om att det skulle vara riskfritt att ta en tablett/dag utan att komma upp i gränsvärdet. Det här visade sig, förutsatt att Nicklas Bäckström bara tagit en tablett, vara en missbedömning. Ett misstag som landslagsläkare Björn Waldebäck själv tar på sig i dag.
– Misstaget är fullt ut mitt, säger han.
12) Kunde inte Nicklas Bäckström ha tagit någon annan medicin i stället?
– Jo. Substansen pseudoefedrin, som finns i Niklas Bäckströms allergimedicin Zyrtec D, finns i exempelvis allergi- och astmamediciner och har som funktion att vidga luftrör som svullnat upp. I Sverige är det vanligaste alternativet medicinen Zyrtac, som innehåller samma ämnen minus pseudoefedrinet. Det ger liknande effekt som Zyrtac D.