Kraven som säkrade Perez makt i Madrid
Publicerad 2016-03-01
Därför kan ingen utmana Realpresidenten
I helgens derbyförlust mot Atletico Madrid var de vita näsdukarna framme på Santiago Bernabeus läktare, ackompanjerade av rop efter president Florentino Perez avgång.
Den missnöjda supporterskaran kan få ropa ett bra tag till.
Det här är historien om hur Florentino Perez cementerade sin makt i världens största fotbollsklubb.
För att till fullo förstå hur Real Madrid som klubb fungerar på en organisatorisk nivå behöver man först få klarhet i vem som äger klubben. Till skillnad från till exempel de flesta engelska klubbar där utländska aktörer kan köpa sig in i klubben genom att köpa en majoritet av klubbens aktier, kan ingen köpa och äga Real Madrid. Precis som spanska ärkerivalen Barcelona är Real Madrid en förening som ägs av klubbens medlemmar. Det är de röstberättigade medlemmarna som har ordet när klubben till exempel ska rösta igenom en ekonomisk budget. De är också de som röstar i ordförandevalen, som om inget oförutsätt inträffar äger rum vart fjärde år.
Vallöften och kampanjer
Ordförandevalen i Real Madrid och Barcelona har stora likheter med politiska valkampanjer, då presidentkandidaterna kandiderar genom löften om tränare, värvningar och förändringar i klubben. Inför valet 2000 lovade fastighetsmagnaten Florentino Perez att Barcelonakaptenen Luis Figo skulle komma till klubben om han blev vald. Perez vann och ersatte dåvarande presidenten Lorenzo Sanz efter ett överraskande valresultat. Som han lovade värvades Luis Figo, och Galacticoseran i den spanska huvudstaden inleddes. Med skrala resultat på planen och ett växande missnöje avgick Florentino Perez från sin post 2005 och ersattes sommaren 2006 av Ramon Calderon.
Det visade sig dock att Calderon tagit makten genom röstfiffel, och även använt sig av röster från icke-medlemmar i en förtroendeomröstning, vilket tvingade honom att avgå 2009.
Hade han lärt sig?
In istället. Florentino Perez och Galacticos 2.0. Den här gången var inte kampanjgodiset Luis Figo, utan Kaka, för en klubb som under Calderons styre hade tappat sin stjärnglans. Medlemmarna ville återinföra klubbens status efter Calderongate, och Perez var mannen som skulle göra det. Valet 2009 blev inte ens spännande. Florentino Perez var åter Real Madrids president tillika ordförande.
Tron fanns att Florentino Perez hade lärt sig av sina misstag från sin första sejour som president. Det skulle inte bli ett nytt "Zidanes y Pavonés" där megastjärnor i offensiven kombinerades med en defensiv bestående av spelare långt ifrån tillräckligt bra för en klubb som skulle slåss om titlar. Vem som skulle spela och hur laget skulle formeras skulle styras av tränaren. Utnämnandet av José Mourinho som huvudtränare var om inte annat ett tecken på att Perez insett sina egna brister och var villig att ge ifrån sig en del av sin makt i klubben för framgång.
Derbyförlusten droppen
Florentino Perez verkar återgått till gamla vanor med sparkade tränare och ett styre med järnhand. Mourinho gav inte Madrid resultaten Perez och klubbens sökte och han försvann efter tre stormiga säsonger. En titellös säsong räckte för att av spelartruppen omtyckte Carlo Ancelotti, som året dessförrinnan ordnat klubbens tionde Champions League-titel, skulle kickas och ersättas av Rafa Benitez. Mindre än ett år senare tränas Real Madrid av Zinedine Zidane. I skrivande stund är Real Madrid mer eller mindre ointagliga tolv poäng efter Barcelona, med till och med en tredjeplats i fara. Man är eliminerade ur spanska cupen efter att ha spelat en avstängd spelare. Och norrut i landet fortsätter Barcelona att skörda framgångar.
Derbyförlusten i helgen var droppen som fick bägaren att rinna över för många madridistas. Bernabeupubliken visade tydligt att de vill ha bort Florentino Perez, men endast Florentino själv kan avgöra när det ska ske.
Tack vare en regel som Florentino Perez själv implenterade och fick igenom styrelsen när han inledde sin andra sejour som ordförande.
Galna krav för kandidatur
För att kunna kandidera till ordförande i Real Madrid har det tidigare krävts att man varit medlem i klubben i minst 10 år. Florentino Perez dubblade kravet till 20 år, och lade därtill att eventuella kandidater behöver gå i god för minst 15 procent av klubbens förväntade utgifter, utan stöd från en tredje part. I en klubb av Real Madrids storlek, en ganska ansenlig summa pengar. Kandidaturkravet gick igenom lagom till valet 2013, då den sittande presidenten vann utan några motkandidater. De tre andra kandidaterna tvingades dra in sina kandidaturer då de inte var rika nog. Florentino å andra sidan, behövde inte visa upp den rikedom som krävdes då han redan satt vid makten.
Inte ens Bernabeu
När det vankas nytt val 2017 tyder mycket på att Perez återigen kommer att segra.
Med reglerna som presidenten införde är till och med tidigare presidenten Vicente Boluda, som satt på posten som tillförordnad ordförande efter Calderons avgång, diskvalificerad från en kandidatur då han inte varit medlem tillräckligt länge. Boluda, som tagit ärendet till rätten utan att ha fått något gehör. Och om han någon gång skulle få det i någon instans av det spanska rättsväsendet, skulle det med största sannolikhet inte hinna ändra något inför 2017.
Inte ens Santiago Bernabeu, den legendariske Madridpresidenten vars namn pryder klubbens hemmaborg, skulle inte få kandidera om han vore vid liv idag, då hans ekonomi är "för dålig" för de krav som Perez lyckades få igenom.
Under tiden växer missnöjet i den spanska huvudstaden. Men det är med största sannolikhet bara Florentino Perez själv som kan avgöra om de vita näsdukarna ska få gehör.
- Källor: AS, Mirror, The Guardian, Sportskeeda.