Frändén: Paris SG har begravt premiärspöket
Intog förstaplatsen för att inte släppa den ifrån sig
LILLE. Laurent Blanc hade tagit med sig alla sina stjärnor till Lille och fick vända åter till den franska huvudstaden med ett par efterlängtade nyheter:
PSG har begravt sitt långlivade premiärspöke och låter inte petitesser som numerärt underläge störa spektaklet.
Det är lätt att glömma, men i Paris Saint-Germain oundvikliga växtvärk under de senaste rekordåren har ett symptom varit extra svårt att få bukt med.Trots tre raka ligatitlar hade laget inte vunnit en öppningsmatch i Ligue 1 sedan säsongen 10/11. Klubben har rentav gjort knackiga säsongsinledningar till sitt adelsmärke under Qatar-eran och 30 minuter in i matchen mot Lille såg den här hösten inte ut att bli något undantag. Det var då Adrien Rabiot gjorde vad som lär bli hans fem mest ödesdigra minuter den här säsongen.
Angel di Marías ankomst till Paris har skakat om förutsättningarna rejält i Laurent Blancs lagbygge, eftersom han kan gå in lite varstans i startelvan. Det enda helt säkra är att argentinaren accelerationslöper rakt in i den när han är skadefri och hans mångsidighet tycks ha skapat en sorts mental dominoeffekt i det parisiska startfältet.
Större konkurrens i år
Paris Saint-Germains spelare kan förutsättningarna i år: det är kamp om hälften av platserna i startelvan och det går inte att vila på lagrarna om man vill vinna Laurent Blancs gunst.
Javier Pastore lär, enligt konkurrensens obarmhärtiga principer, vara en av dem som hänger löst trots en strålande fjolårssäsong. Möjligen har den uppkomna situationen stärkt argentinaren, som i kväll inledde matchen med att ofrivilligt brotta ner domaren, som faktiskt föll baklänges. Den tidigare så fragile Pastore bad inte ens om ursäkt.
Det är skarpt läge för PSG-spelarna i år, där den primära utmaningen inte blir att vinna ligan (det kommer att gå av sig självt) utan att kamma hem en startplats (det kommer att bli desto tuffare).
Förste man att falla ifrån i den stenhårda fajten om en plats på mittfältet var Adrien Rabiot. Den yvige jättetalangen som ägnat ett par säsonger åt att gnälla på för lite speltid i PSG, tog snabbt två onödiga gula kort efter frustrerande bolltapp. Och plötsligt var de bara tio kvar.
Och här hade ju PSG för bara två säsonger sedan tappat konceptet och som bäst åkt hem med en onödig oavgjord premiärmatch och ett ordentligt antiklimax på sina axlar. Men så är inte längre den här klubben funtad. Man skulle kunna säga att president Nasser al-Khelaïfi har värvat bort det problemet. Eller, som en okänd man som fått lite feeling, utbrast i hissen på väg ut från Pierre Mauroy-stadion:
– I slutändan är det Paris som vinner ändå. Precis som tyskarna!
I topp för att stanna
Vi kanske ska vara lite försiktiga med den typen av analyser, men visst finns det fog att tro att PSG i går intog förstaplatsen i Ligue 1 för att inte mera släppa den ifrån sig.
Anfallssekvensen där Edinson Cavani och Blaise Matuidi frispelade Lucas med målvakten var just den glamorösa start ett decimerat PSG behövde med sig. Risken är att det mest spännande med Ligue 1:s toppstrid i år blir att se vilka spelare Laurent Blanc placerar i startelvan.