SUPERMATCHEN

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2004-12-18

Simon Bank från ett Turin som snart exploderar

TURIN

Flanerar man längs Turins grådimmiga gator och lyfter blicken brukar man se Alperna som mäktig och filosofisk kuliss.

Men inte i dag.

I dag ser ingen någonting, och det har inte med dimman att göra.

Det ligger en match i vägen.

När planet glider in över Turin är månen bara en tredjedels måne, dessutom lite diffus i kanterna. Den norditalienska dimman har som vanligt löst vintercharter till Piemonte, det är som det ska.

Det finns andra konturer som är tydliga nog:

Juventus-Milan, 20.30, Stadio Delle

Alpi.

En duell med skarpa vapen.

En match som går så här tidigt på säsongen borde förstås inte vara så här dramatisk, så laddad. Men nu råkar det vara så att Milan och Juventus - samtidigt, för en gångs skull - står på alla de andra klubbarnas axlar i tabellen.

Juve och Milan har tagit strupgrepp på resten av gänget, inte ens det fenomenalt kompetenta (och emellanåt fenomenalt inkompetenta) Inter lär kunna hinna ikapp. Och om Juve vinner i kväll tar de strupgrepp på Milan.

I det här månljuset är allt svart och vitt, men den som skrapar lite på ytan hittar genast rödsvarta tecken.

Milan är redo

Milan har vaknat. Milan har ett mer intressant och flyfotat anfallsspel. Milan är självförtroendedopat efter 6-0 mot Fiorentina senast. Och Milan vann på Delle Alpi i fjol.

- Må de bästa vinna. Mitt Milan, säger Silvio Berlusconi, en man som trivs utmärkt i dimmiga landskap.

Han säger också - det har ni läst om - att han helst sluppit att möta Zlatan Ibrahimovic. Så sa han aldrig om, till exempel, Johnny Ekström. Och på Tuttosports förstasida basunerar de ut dagens huvudmatch, i rubrikstil:

"Ibra-Sheva, il duello".

Det känns rätt stort, rätt kittlande.

Men jag inbillar mig att de stora duellerna kommer att äga rum utanför straffområdena i kväll.

Kommer Fabio Capello, 4-4-2-mannen, att låta Andrea Pirlo styra Milans uppspel långt ner i planen - och sikta på att låta Blasi et concortes stänga spelvägarna till Kaká-Sjevtjenko-Crespo i stället?

Giganternas kamp

Vem vinner kantkampen mellan Zambrotta och Cafú? Och kommer båda att våga trampa gasen i botten?

Kan Emerson visa allt han kan, även mot Milan den här gången?

Det är två giganter som möts, två superlag som skapat sin trygghet bakifrån och fram. Juventus har inte sett så defensivt bergsäkert ut som de brukar, men Milan är skickligast i Europa på att flytta sin backlinje och hålla laget kort.

Om matchen blir så kontrollerad och låst som det finns skäl att tro så kommer man kunna balansera 22 spelare på högkanten av ett kreditkort.

Den som vill se öppna landskap får kisa mot bergen.

Zlatan Ibrahimovic kommer att stå offside fem gånger, få bollen under kontroll fem gånger och skapa ett eller två lägen.

Räcker det?

Man vet aldrig med Zlatan. Ibland kan han få högkanten av ett kreditkort att se ut som Camp Nou.

De senaste veckorna har vi sett Barcelona leka med Real Madrid i en spansk klassiker och Arsenal spela remi med Chelsea i ett engelskt toppmöte.

Oavgjort skulle passa båda

I kväll är det dags för en lika gigantisk duell i norra Italien. Capello och Ancelotti, två cowboys på en tömd gata - men om jag får gissa så tar de sina tio steg med säkrade vapen.

För Milan vore det en smärre katastrof att förlora, även om Lilian Thuram har rätt när han säger att inget avgörs så är sju poäng ett väldigt stort avstånd.

För Juventus vore det en fruktansvärd förlust att tappa dels sitt försprång, dels sin andra raka hemmamatch mot Milan.

Om jag får vara cynisk så vill jag påstå att oavgjort passar båda alldeles utmärkt.

Och cynism har, så vitt jag vet, aldrig blivit omodernt i Serie A.

Simon Bank

Följ ämnen i artikeln