Vi kan ha sett Zlatan som startspelare i United för sista gången
Vad händer med Zlatan Ibrahimovic nu?
Kan han nånsin bli lika bra som förr?
Kommer han att få nån mer chans att starta för Manchester United?
Det kanske rent av är mellandagsrea på honom?
Just mellandagar kan ju vem som helst ha, och det gällde både Man United och Zlatan redan igår på Boxing Day:
2-2 mot Burnley på Old Trafford, hemmakvittering efter 90+1.
Zlatan utbytt i halvtid, ersättaren Jesse Lingard tvåmålsskytt för United.
Alla kan som sagt ha en dålig dag på jobbet, men när det gäller herr Ibra hopar sig frågetecknen.
Vi kanske ser de sista spillrorna av en strålande karriär.
Vi kanske har sett honom som startspelare i klubben för sista gången, åtminstone i Premier League.
På bödlarnas sida
Ett tag tänkte jag vara motvalskärring här och påstå att ”så jädra dåligt var det inte”, men det gällde i första hand Uniteds uppställning, Uniteds spel och José Mourinhos agerande som coach. Det fanns egentligen inte mycket att klaga på där, särskilt inte bytena inför andra halvlek. Ska Mou hängas så är det i alla fall inte för de drastiska åtgärder han vidtog efter 0-2 i paus.
När det gäller Zlatan måste jag nog ändå ställa mig på bödlarnas sida och tillstå att...jo, det var dåligt. Hans första PL-start sen april lämnade mycket i övrigt att önska:
Tempot.
Den allmänna aktiviteten på planen.
Tveksamheten när det blev trångt och bökigt i Burnleys straffområde.
Samarbetet med anfallsspetsen Romelu Lukaku i rollen som nummer tio på Uniteds offensiva tremannamittfält. Frågan är om inte Lukaku var ännu sämre, eftersom han inte fungerade ihop med de andra hemmaspelarna heller. Trots 90 minuter på planen.
Det ströddes förstås salt i såren på Zlatan när Lingard kom in och först gjorde ett ”Zlatan-mål” och sen sköt 2-2. Det måste ha svidit i det gamla egot. Det måste ha känts illa att 36-årige Zlatan inte kunde ta till vara på den chans Mourinho erbjöd honom här. Och personligen tror jag inte han får fler, såvida inte skadeläget blir akut.
Kan skilja 15 poäng
Det jag har att säga till hela laget Uniteds försvar är att det blev en svår, märklig match på grund av gästernas blixtmål efter drygt två minuter (Ashley Barnes) och drömfrisparken (Steven Defour) till 0-2. Efter det var det ju ett ständigt bombardemang mot Burnleys mål, även som spelare som Ben Mee och målvakten Nick Pope gjorde ett strålande jobb och aldrig greps av desperation.
Man tycker ju att ett Burnley som saknade flera ordinarie kuggar ändå skulle ha kunnat luckras upp med hjälp av lite mer fantasi och snabbare bollare efter marken – i Man City-stil – men det blev mest höjdbollar som lätt nickades bort. Det går ändå inte att klaga på inställning och offensivlusta – det är tydligen lättare att jaga ikapp ett underläge än att försöka parkera bussen och döda en match i knapp ledning.
Faktum kvarstår i alla fall:
Vinner grannen City skiljer det 15 poäng mellan ettan och tvåan – redan innan nyår. Och eftersom Chelsea vann (2-0 mot Brighton) gäller det att kolla i backspegeln nu.
Annandagens målmaskiner var Tottenham (5-2 mot Southampton) och Liverpool (5-0 mot Swansea), och vi fick njuta av vackra mål från både höger och vänster. Framför allt Liverpool såg ruggigt bra ut mot svaga Swansea.
Mannen som gäller nu är ändå Kung Kane i Spurs. Harry Kane satte tre för andra matchen i rad, radar upp hat tricks och har nu slagit det där Alan Shearer-rekordet som alla tjatar om, 39 PL-mål under ett kalenderår. Framför allt har han nu gjort totalt 56 under 2017 i både klubb- och landslag, vilket är bättre än självaste Leo Messi.
Det finns de som tror att Kane kan bli en sensation för England i VM i sommar, men sånt har vi hört förr. Vi får se.
Se fler höjdpunkter på viasatsport.se och matcherna live eller 48 timmar i efterhand på viaplay.se