En total triumf för Allan Kuhn

Uppdaterad 2018-07-24 | Publicerad 2016-05-01

Malmö. Tredje (fjärde?) raka segern.

Häckenspöket bortjagat.

Och en total triumf för Allan Kuhn.

Följ ämnen
Malmö FF

Han har balanserat på en slak lina någonstans mellan Turning Torso och en av pelarna till Öresundsbron, Allan Kuhn.

Dansken har hållit fast vid en iskall och kritiserad Vidar Örn Kjartansson medan en het Guillermo Molins bänkats till sin egen och fansens uttryckliga frustration.

Han tvingades byta sin taktik efter tre omgångar.

Han har till och med ifrågasatts för att han av vidskeplighet inte ville se Jo Inge Berget sätta sin straff.

Men efter 3-0-segern över Häcken står Kuhn starkare än någonsin som MFF-tränare.

För det första blev han MFF-tränaren som jagade bort Häckenspöket. MFF vann äntligen över Hisingslaget efter åtta raka matcher utan seger. Det var en anmärkningsvärd svit med tanke på MFF:s dominans i allsvenskan de senaste åren.

Kuhn – och spelarna förstås – gjorde det dessutom lagom till den så viktiga cupfinalen mot just Häcken hemma på torsdag. Och oavsett tidigare sviter så ger segern ett mentalt övertag när lagen ska mötas om fyra dagar på samma arena.

Tre önskningar i en

När Allan Kuhn bad till fotbollsgudarna inför matchen om vem som helst skulle jaga bort det där spöket önskade han nog inget hellre än att det skulle bli Vidar Örn Kjartansson. Kanske islänningen kunde få det att lossna rent av? Sätta dit två mål. Tänk om det kunde bli ett hattrick? Kuhn fick tre önskningar i en.

Det går inte att komma från att Kjartanssons islossning i dag är en prestigeseger för Kuhn.

– Bra för honom och för laget, sa han själv på presskonferensen.

Och bra för dig som tränare som hållit fast vid honom när många velat se Molins i stället, frågade jag.

– Jo.

Det är tydligen danska och betyder ”det är så jävla skönt att få visa alla att jag gjorde rätt”.

Nu får Kuhn lugn och ro på den fronten ett tag.

Han har dessutom fått i gång Magnus Wolff Eikrem, vilket inte Åge Hareide fick under hela sommaren och hösten i fjol. Norrmannen har nu legat bakom MFF:s senaste fem mål med sina briljanta framspelningar och perfekta hörnor. Han var bäste på plan mot Häcken och är nästan uppe på samma nivå som förra våren då han var bäst i hela allsvenskan.

Bästa för säsongen

Vi fortsätter Kuhns triumftåg. Den taktiska justeringen efter omgång tre, där man fokuserade på att sätta defensiven i första hand och balansera laget bättre, har blivit en succé. Efter att släppt in sex mål på de tre första matcherna har man nu hållit nollan i fyra (ja, vi räknar in Göteborgsmatchen och utgår från att det blir en skrivbordsseger med 3-0).

Matchen mot Häcken var MFF:s bästa för säsongen och nästan perfekt genomförd rent taktiskt. Berget och Kjartansson stod för ett ypperligt jobb defensivt, man plockade bort Häckens kortpassningsspel och Peter Gerhardssons gäng hade väl bara en rejäl chans och det var när Samuel Gustafson plötsligt stod helt ren med Johan Wiland i första halvlek.

Från att varit smått sensationellt svagt på hörnor förr om åren, även om man tog sig lite i fjolårets Champions League-kval, har nu MFF gjort tre mål på hörna på två av allsvenskans främsta lag på fasta situationer: Djurgården, som är erkänt skickliga under Pelle Olsson både på offensiva och defensiva fasta, och Häcken, som enligt Gerhardsson bara hade släppt in ett mål på hörna sedan 2014.

Navigerat rätt bland alla stjärnor

Fram till i dag var känslan att vilken startelva Kuhn än valde så kritiserades han, på mer eller mindre goda grunder.

I dag satt spelare som Markus Rosenberg (med känning i baksidan, det ska tilläggas), Enoch Kofi Adu, Guillermo Molins, Yoshimar Yotun, Vladimir Rodic och Felipe Carvalho på bänken (vilket visar vilken makalös bredd i truppen MFF har).

Men där vi står nu, efter matchen mot Häcken, är känslan snarare att Kuhn navigerat helt rätt bland alla stjärnor – och blindskär.

Smekmånaden tog slut för längesen och följdes av en mindre storm. Nu står Kuhn starkare som MFF-tränare än någon gång tidigare.

Och visst börjar man känna igen fjolårets Oscar Lewicki också?

Markus Rosenberg ska in i den här startelvan till cupfinalen på torsdag. Det lär bli på Erdal Rakips bekostnad när Jo Inge Berget flyttas ner på mittfältet.