Publiksnittet skjuter i höjden i allsvenskan

Publicerad 2015-08-09

14 av 16 lag har höjt snittet: ”Är fansens förtjänst”

Allsvenskans publiksnitt har ökat med 35 procent från i fjol.

Sportbladet söker svaret ­genom att ställa en enkel fråga:

”Vad har hänt?”.

Följ ämnen
Malmö FF
Grönvitt hav Bajen har ett imponerande snitt på Tele2 Arena.

Den enkla förklaringen är förstås att Brommapojkarna, med ett snitt på 1 749 åskådare per match, ersatts av Hammarby som drar runt 25 000 personer per match.

Men nej, svaret är inte så enkelt.

Tar vi bort Hammarbys publiksnitt för säsongen 2015 och ersätter det med Brommapojkarnas snitt från 2014, får vi ändå fram en total publikökning på 14 procent.

Något har hänt.

Svensk fotboll glöder.

Frågan är bara varför.

’Fantastisk kultur’

– I grund och botten tror jag det handlar om att vi har så många engagerade supportrar. Själva fotbollen är inte alltid den bästa, men supporterkulturen är fantastisk, och den blir bara bättre och bättre, säger Sofia Bohlin, vice ordförande i SFSU, Svenska Fotbollssupporterunionen.

Det är alltså inte bara Hammarbys förtjänst att snittet ökat?

– De har ju bidragit rejält till hajpen. Men fakta är fakta, och som du säger, snittet har ökat även om vi tar bort Hammarbys publik.

Hur märker du av det?

– Jag kan dra paralleller till ”­Blåvitt” eftersom jag är IFK:are. Vi har haft bra sportsliga fram­gångar i flera år, ändå har vi inte haft samma publikutveckling som Stockholmsklubbarna. Men i år har snittet ökat markant, och det är ­likadant för flera lag. Det händer mycket i svensk fotboll och det ­attraherar, säger Sofia Bohlin.

Så, vad är det egentligen som händer i svensk fotboll? Vad är det som bidrar till att allsvenskan är ­hetare än på många, många år?

Tror på produkten

En del av förklaringen tror Stefan Lundin, sport­direktör på Föreningen Svensk Elitfotboll, ligger i att det numer finns en ­större tilltro till att produkten, alltså spelet, faktiskt ­inte är så jäkla pjåkigt.

Malmö FF:s deltagande i Champions League, kombinerat med U21-landslagets EM-guld i Tjeckien, gör att varma fotbollsvindar blåser genom landet.

– Det är en av flera saker som kan förklara att publiksnittet har höjts. En annan förklaring är att de 16 lag som spelar i allsvenskan nu av tradition är de mest publikstarka, samt att flera storlag slåss i toppen av tabellen.

– Sedan – och det här ska man inte glömma bort – pågår det ett ­hedervärt och ambitiöst arbete med att förbättra dialogen mellan klubbarna och supportrarna. Att ­alla klubbar har SLO:er (länk ­mellan klubben och fansen) tycker jag är hur bra som helst. Det har blivit en jättesuccé, säger Stefan Lundin.

Engagerade supportrar.

Framgångar för svensk fotboll.

Bättre ­dialog mellan klubbar och fans.

Där är alltså några av orsakerna till att publiksnittet har ökat.

Nästa fråga att besvara är varför det blivit ”en grej” att gå på fotboll.

En samlingspunkt

I en resonerande text i branschtidningen Resumé skrev Håkan Olofsson, ­varumärkesstrateg på ­Cabomba, så här angående Hammarbys publiksuccé:

”Jag tror det finns fler orsaker till de fina publiksiffrorna. Dels beror det på internet. Sedan folk började hänga framför skärmar har det funnits ett uppdämt behov av fysiska möten. Det gäller allt från konserter till sportevenemang. Även här fyller Hammarby en viktig funktion. Counter-Strike och Platsjournalen i all ära – ibland vill man träffa folk också”.

Sofia Bohlin på SFSU ­håller med om att det blivit ”en trend” att gå på fotboll.

Så, vems förtjänst är det?

– Jag tror det är supportrarnas egen förtjänst.

Varför?

– Man jobbar väldigt mycket med att skapa arrangemang både kring och vid sidan av matcherna. Inte nog med att man samlas och gör ­tifon ihop, man har även projekt vid ­sidan av själva fotbollen. Ta Guliganernas integ­rationsprojekt som exempel, eller Malmös ”Supporterhuset”. Allt sådant där driver ett engagemang kring klubbarna som ­sträcker sig från läktaren ut på gatorna, säger Bohlin.

Positiv rapportering

Hon tycker också att det formats en positiv spiral kring svensk fotboll.

I fjol inleddes allsvenskan med ett tragiskt dödsfall i Helsingborg. I år inleddes den med publikfester. Och sedan dess har rapporteringen varit mestadels positiv.

– Ja, man kan se en tydlig förändring i en del mediers rapportering. Verkligen inte alla, men i en del ­medier har man börjat belysa de positiva krafterna i stället för att, som tidigare, rapportera om det ­negativa.

Slutligen pekar SEF:s Stefan L­undin på en väldigt, väldigt ­simpel förklaring till att publik­siffrorna skjutit i höjden: Det görs fler snygga mål.

– Det kan låta som en världslig sak, men det är ju sant!

– Förr i tiden såg vi hur Thomas Sjöberg knäade in bollen vid bortre stolpen, hur Tore Cervin glidtacklade in både försvarare och boll in i mål. Nu bjuds vi på frisparkar, långskott, dribblingar … ja, det är en kavalkad av allsvenska mål som håller lika hög klass som de som görs i andra europeiska ligor, säger han.