”Van Persie ville ta bild med John”

AIK:s nye profil Nabil Bahoui om storhetsvansinne, arbetsförmedlingen och Guidettis konstiga gosedjur

helskärm

PORTLAND. Han var tonårstalangen som slog igenom över en natt och snackade om att göra 20 mål i allsvenskan och om att peta Zlatan i Barcelona.

Två år senare funderade han på att gå till arbetsförmedlingen, men bestämde sig för att ge fotbollen en ärlig chans.

Nu pekas Nabil Bahoui, 22, ut som nästa genombrottsspelare i AIK.

– Det var full kalabalik och jag fick hybris.

Nabil Bahoui minns säsongsavslutningen 2009 som om det vore i går.

Den 18-årige talangen hade precis fått spela sin första allsvenska match från start och när Brommapojkarna slog Gefle gjorde han matchens enda mål. Efter att ha störtat på en retur lyckades han peta in bollen under målvakten Mattias Hugosson.

BP hade tagit ett stort steg mot allsvensk kontrakt. Och Nabil Bahoui hade tagit ett stort steg mot stjärnorna.

Ja, det trodde han i alla fall själv.

– Jag var inte van vid media men jag fick vara med på presskonferensen och utanför stod alla och vänta och ville snacka. När jag åkte hem i bilen med pappa hörde jag mig själv på radio och dagen efter i skolan applåderade alla. Det var "Nabil har skjutit ner Djurgården och Hammarby mot superettan" och allt möjligt. Och jag tänkte, shit vad vad fort det går i fotboll.

Trodde på 20 allsvenska mål

Nabil skrattar till.

– Jag sa till han som intervjuade i tv att jag bara skulle showa, att jag skulle peta Zlatan i Barca… det var mycket sånt ungdomssnack från mig.

I matchen därpå, i 0-1-förlusten mot Hammarby, satt Nabil på bänken igen, men i säsongsavslutningen satte han ett snyggt mål som betydde 1-1 på bortaplan mot Malmö.

– Efter det trodde att jag skulle kunna göra 20 mål nästa år, att Ajax och Barca skulle vara och kolla och sådana saker. Det hade gått så lätt, jag hade avgjort både semifinal och final i juniorallsvenskan och så gjorde två mål på det lilla jag spelat i allsvenskan.

Året som kom blev ett hårt uppvaknande för den unge talangen.

Efter att ha gjort ett par svaga insatser på försäsongen fick Nabil sitta på bänken i premiären mot Helsingborg, som följdes av fler matcher vid sidan av plan. Och även om han fick hoppa in i ett antal strömatcher var motgången svår att hantera.

– Jag klarade inte det mentalt. Jag vek ner mig, grävde ner mig när det inte gick bra, säger han.

Det regnar när vi träffas på AIK:s läger i Portland och Nabil har en mössa med klubbens logga nerdragen över öronen. Det återstår bara en vecka till tävlingssäsongen inleds med en cupmatch mot Halmstad, och mycket talar för att han tar en startplats då, trots tuff konkurrens.

– Det är helt sjukt på vissa positioner, det är stenhårt. Men jag försöker inte att tänka så mycket på konkurrensen, jag bara hoppas att ta en plats och göra det som AIK värvat mig för.

Är du lycklig?

– Nu är jag hur lycklig som helst. Det är här jag vill vara.

Vad ska AIK har får mål i år?

– Lagmässigt så ska man satsa på att vinna allt. Cupen, allsvenskan och nå Europa League. Man ska alltid sträva efter det.

Är det realistiskt?

– Ja, absolut. AIK ska alltid vara ett topplag och vi har grymt lag. Man ska alltid satsa mot toppen. Se på John, han säger att han ska bli bäst i världen.

Sparkar på Guidettis gosedjur

Med John syftar Nabil Bahoui på kompisen John Guidetti, som han spelade mycket med när han var yngre.

– Inte för att skryta, men det var sjukt hur bra vårt lag i BP var. Det var jag, John, Dalil (Benyahia, nu i Sirius), "Marre" (Mauricio Albornoz, kvar i BP), Miiko (Albornoz, Malmö FF) och Junior (Serge-Junior Ngouali, kvar i BP) och några till.

Visste du att John skulle bli så bra?

– Ja, han och hans pappa är så starka tillsammans. De är otroligt målinriktade.

Nabil berättar att Johns pappa Mike alltid brukade ha en boll med sig, oavsett var de befann sig någonstans.

– Han kunde säga "Upp på tårna, grabbar" och så släppte han en teknikboll mitt på Pressbyrån. Helt sjukt. Men vi tävlade i allt.

– Och hemma hos John finns ett gosedjur som är konstigt format för att man ska kicka med det. Det har inget med bollkänsla att göra, men det förbättrar dina reflexer. Tro mig, du skulle kunna göra en film om John (skratt).

Hur mycket ses du och John?

– Jag hälsar på honom ibland i England, men han har ju haft det jobbigt med skadan det sista året. Så jag stödjer honom. Och så träffade jag honom i Holland, kollade när de mötte Twente och så gjorde han hattrick. Han är riktigt stor i Holland. När jag och John satt och käkade kom Robin van Persie fram och frågade John "Kan jag ta en bild med dig?" Van Pesie skulle skicka till sin kompis som är Feyenoord-supporter.

Hur var van Persie?

– Han stannade kvar och käkade med oss och snackade avslut och sånt. Det var riktigt inspirerande.

Även Guidetti själv, och framförallt hans inställning till att träna, inspirerar Nabil Bahoui. Förr i tiden trodde han att det räckte att ha talang, "att om man var bra så var man bra" och åren efter genombrottet, när det gick motigt, fick han ofta här samma sak.

– Folk sa alltid "Nabil, han har så mycket i sig, men han får inte ut någonting".

 Efter två misslyckade säsonger började han tvivla på sin egen förmåga.

– När förra året började så jag tänkte jag att det var nu eller aldrig, annars måste jag gå till arbetsförmedlingen. Det var så det kändes.

Inte heller Brommapojkarna var helt övertygande. Nabil fick frågan om han ville bli utlånad till en annan klubb, men sa nej.

Han ville stanna och visa vad han kunde. Visa att han hade mognat.

– Jag har alltid velat nå toppen, men jag hade inte åstadkommit så mycket. U21-allsvenskan håller inte. Man måste ha en a-lagssäsong att börja med, så jag fokuserade på att ta en plats. Jag fick börja spela på vänsterkanten och i de första matcherna så gjorde jag en del assist. Och sen började målen komma.

”Sviker inte min gård”

Nabil berättar om hur han började tänka i andra banor. Hur han började äta nyttigt, sova på rätt tider. Om olika detaljer och metoder (som att bada isbad för att underlätta återhämtningen – ett tips han plockat upp från Guidetti) för att göra träningen mer effektiv.

När säsongen var över hade han gjort 15 mål från sin vänsterytterposition, och Brommapojkarna hade tagit steget upp i allsvenskan. Eftersom han var bosmanspelare hörde många klubbar av sig, bland annat från Turkiet och Holland.

Även Malmö ville värva honom.

– Men jag har alltid varit AIK:are. Vissa säger så för att det ska låta bra, men det finns bilder på mig när jag är liten och har AIK-overall på mig. Jag är uppvuxen i Tensta och det fanns en kille på min gård som var stenhård AIK:are, så jag började gilla dem. Och jag och mamma brukade gå på hockey. Nu bor jag i Bredäng, och där är mycket Hammarbyare, men för mig har det alltid varit AIK.

Du ska inte flytta till AIK-land då?

– Till Solna? Nej, jag sviker inte min gård, Gulddragaren heter den. Ison och Fille bor där, rapparna, och många kompisar är därifrån. Mamma och pappa vill flytta men jag säger att om de flyttar, så stannar jag kvar.