Bohman: Magin saknades, MFF

Per Bohman

Sportbladets Per Bohman var på plats på Friends Arena när AIK och Malmö FF spelade 1–1.

Han är hans intryck från matchen.

helskärm

1. "Gamle" Norling tillbaka?

Under sin första tränarsejour i AIK var Rikard Norling känd för sina yviga laguttagningar och ett ständigt schackrande med spelsystemet. Han framstod ofta som progressivt nydanande, men emellanåt föll han på eget grepp när ett onödigt virrigt AIK tappade poäng.

Att, för första gången på säsongen, testa ett 5-3-2/3-5-2 – och det mot serieledande Malmö FF – var... vågat.

Är gamle Rikard Norling tillbaka?

2. Hur lyckades Norlings taktiska rävspel? Här är det positiva:

AIK lyckades framför allt i den första halvleken pressa ner Malmö långt ner på egen planhalva. Yttrarna Patrick Kpozo och Daniel Sundgren kunde gå extremt högt på "sina" ytterbackar och Stefan Ishizaki och Denni Avdic pressade högt från mittfältet tillsammans med Alex Isak och Carlos Strandberg. Tack vare det vann hemmalaget vid mängder av tillfällen boll och kunde låsa fast långa anfall på MFF:s planhalva.

3. Och här kommer det negativa...:

Vad hade AIK tänkt göra med allt bollinnehav efter de lyckade bollvinsterna? Mittfältet tappade boll som vore det en intern tävling, men det var inte det största problemet. De tre mittbackarna – Per Karlsson, "Nisse" Johansson och Sauli Väisänen – fick sköta en alldeles för stor del av (de ofta undermåliga) uppspelen, vilket passade ett avslappnat och kyligt Malmö FF alldeles utmärkt.

Defensivt då? Enorma ytor mellan mittbackar och ytterbackar, och en alldeles för stor osäkerhet om vem som hade ansvar för de djupledslöpande MFF-spelarna. Det märktes flera gånger under matchen. Inte minst vid bortalagets Markus Rosenberg-smarta 1–0.

4. Är Tinnerholm på gång igen?

Som sagt: AIK hade stora problem i det defensiva positionsspelet. Det blev vinst varje gång MFF skickade en lyra i ytan mellan "Nisse" Johansson och osäkre Patrick Kpozo.

Maratonmannen Anton Tinnerholm var givetvis inte sen att utnyttja det läget och rev sönder stora hål i lapptäcket som var AIK:s försvar. Är östgöten på gång igen? Efter en likblek – nästan orimligt dålig – vår har Tinnerholm stått för två hoppingivande insatser på raken. Löpstyrkan är unik och kan han bara kalibrera den med en hyfsad touch är Tinnerholm i princip ostoppbar längs kanten.

5. Magin saknades, MFF

Man är bortskämd, såklart. Spelare som Magnus Wolff Eikrem, Anders Christiansen, Enoch Kofi Adu och Jo Inge Berget bildar tillsammans ett överjordiskt allsvenskt mittfält. Det räcker ofta för MFF att en av de uppräknade lirarna spelar över sin förmåga för att matchen ska väga över till skåningarnas fördel.

Hur de skötte sig mot AIK? Magnus Wolff Eikrem var inaktiv, Enoch Kofi Adu passiv, Anders Christiansen inte den genomrappa tvåvägsspelare vi vant oss vid och Jo Inge Berget för enkelspårigt självisk. Det var logiskt att MFF fick nöja sig med en poäng mot ett vilt kämpande AIK.

Efter att samtliga topplag kryssat kan vi därför konstatera en rätt behaglig status quo i tabelltoppen, och att MFF – för den här gången – inte tog chansen till ett rejält guldryck.