Fagerlund: Verkar sugna på att förstöra festen
BRISBANE. På ena sidan: Sverige.
På andra sidan: Brisbane Stadium, Australien och större delen av världen.
Tufft att vara svensk på lördag? Turligt nog verkar spelarna sugna på att förstöra festligheterna.
Skyskrapor, liv, värme.
Brisbane är en välkommen kontrast till Auckland, en möjlighet att lämna det gamla bakom sig.
Nederlaget mot Spanien var snöpligt och förvärrades av chocken över att släppa in ett mål bara minuten efter Rebecka Blomqvists förlösande kvittering.
Vid åsynen av sönderbrutna, rutinerade spelare som Kosovare Asllani och Magdalena Eriksson blev det en utmaning att ens föreställa sig hur de skulle kunna hitta styrkan att på nytt ladda om mentalt inför bronsmatchen.
Om besvikelsen var monumental under VM 2019, framstod fallet som ännu hårdare nu.
En krokig resa
Därför var det smått överraskande att höra Erikssons ord på presskonferensen dagen före mötet med Australien:
– Jag är helt ärlig när jag säger att det inte har varit svårt det här gången. Jag kände otrolig besvikelse över matchen under kvällen, men dagen efter kände jag hur det växte en typ av hunger i kroppen. Den bara kom.
Hunger lär behövas när värdnationen står på andra sidan.
Australien har genomgått en transformering de senaste veckorna. Från att ha haft ett pliktskyldigt intresse för turneringen, har australiensarna omfamnat ”The Matildas” och mer därtill.
Under semifinalen mot England bänkade sig drygt hälften av de 25 miljoner invånarna framför skärmarna för att följa Sam Kerr och gänget. Det säger mycket om resan att Tony Gustavsson inledde VM med att ryktas få sparken och nu tros vara aktuell för jobbet som förbundskapten för USA.
Gustavsson är den ultimata tränaren ur ett retoriskt perspektiv. Engelskan är felfri (amerikansk dialekt med ett stänk av Aussie slang), han drar sig inte för att hylla individer med en känslomässig underton och bjuder på långa resonemang på stora frågor.
Stanna!
Hur ser framtiden egentligen ut för svensk och australisk fotboll? Gustavsson tar sats innan han levererar ett insiktsfullt svar.
– Det krävs investeringar. Bra förutsättningar och investeringar. Passionen för sporten finns redan, spelarna finns redan, säger förbundskaptenen.
– Det är lätt nu när rampljuset ligger på oss. Men vad händer om en vecka? Tio dagar, när Sam är tillbaka i Chelsea? Vad måste vi göra för att fortsätta i rätt riktning? Vad gör ni för att behålla ljuset på damfotbollen? Stanna. Stanna. Om ni gör det, tror jag framtiden är ljus för både Sverige och Australien.
Sverige har statistiken på sin sida (fyra bronsmatcher i EM och VM, fyra segrar). I övrigt är det upplagt för australiskt galej på Brisbane Stadium under lördagskvällen, de svenska spelarna får inbilla sig att allt det gulskimrande på läktarna är för dem.
Å andra sidan verkar många av svenskarna gilla att tillhöra laget ingen håller på.
– Jag älskar det, medger Asllani och avfyrar ett lurigt leende.
Det råder ingen tvekan om att Sverige kommer göra allt i sin makt för att kullstörta festligheterna.
