’AIK fick miljoner från bedrägerier’
Uppdaterad 2015-10-04 | Publicerad 2013-07-10
Misstänks fått pengar från skandalbolag under guldåret
Bedrägeripengar i miljonklassen ska ha pumpats in i AIK.
Förre rikspolischefen Björn Eriksson menar att det är ett typexempel på hur kriminella kan infiltrera svenska idrottsföreningar.
– Ekobrottslingar älskar kontantbranscher som fotbollsklubbarna är, säger Eriksson som beskrivit fenomenet i ”Huliganutredningen” från i våras.
P4 Radio Stockholm avslöjade i går att AIK tagit emot 12 miljoner kronor från företag och bolag som har haft intima – och olagliga – ekonomiska samarbeten med tidigare storsponsorn Panaxia.
Värdetransportföretaget Panaxia, numera i konkurs, har varit i blåsväder sedan en nyckelperson i företaget misstänktes för ekonomisk brottslighet våren 2012. Tillskotten i AIK:s klubbkassa ska ha varit rena bedrägeripengar.
Som om klubben infiltrerats
Under våren släppte förre rikspolischefen Björn Eriksson den så kallade ”Huliganutredningen”. Han menar att bedrägeripengarna i AIK är ett tydligt exempel på hur kriminella intresserar sig för idrottsföreningar för att, exempelvis, syssla med pengatvätt.
– Ja. Så är det. Antalet kontantbranscher minskar. Och fotbollsklubbar som har mängder av olika transaktioner – spelarövergångar, matchkassor, kontanter, souvenirförsäljning etc. – är attraktiva för de som sysslar med ekobrottslighet.
Björn Eriksson säger inte rakt ut att AIK infiltrerats av kriminella, men menar att tillvägagångssättet rimmar väl med hur det brukar se ut.
– Så är det verkligen.
”Blir skumma affärer”
Hur kan det bli så här? Borde inte AIK ha koll på vilka pengar som hamnar i klubben?
– Eftersom idrottsföreningar bygger på medlemsdemokrati kan klubbarna vara ett frestande objekt att utnyttja. Många klubbar har tusentals medlemmar, men bara ett par hundra dyker upp på medlemsmöten. Då kan personer med en dubiös agenda hamna i övertag. I förlängningen kan det då bli tal om skumma affärer.
Så ska pengarna ha hamnat i AIK – klubben svarar
Värdetransportföretaget Panaxia, numera i konkurs, har varit i blåsväder sedan en nyckelperson i företaget misstänktes för ekonomisk brottslighet våren 2012. Panaxia var en storsponsor till AIK, och Gravius hade ett styrelseuppdrag i klubben som han lämnade när skandalen briserade.
I juni 2013 väcktes ett åtal mot Panaxia, som anklagas för grov förskingring.
Företaget ska även ha sålt tusentals icke existerande värdeväskor till ett annat företag, Skyddsteknik, som i sin tur hyrt ut de påhittade väskorna till finansbolag. Under sensommaren 2009 ska AIK ha tagit emot 12 miljoner kronor från Skyddsteknik i misstänkta bedrägeripengar, uppgav P4 Radio Stockholm i går.
AIK:s dåvarande vd, Annela Yderberg, hävdar att AIK aldrig mottagit några pengar från Skyddsteknik, säkerhetsföretaget som också är under utredning för omfattande ekonomisk brottslighet.
– Vi har aldrig gjort några affärer med det företaget, vi har aldrig fått några pengar från dem, säger Yderberg till Sportbladet, men bekräftar samtidigt att AIK fått pengar från ett annat företag som är under Ekobrottsmyndighetens utredning.
Nämligen Laccord – ett av Panaxias ägarbolag – som finansierade 2009 års guldköp av Jos Hooiveld och Flavio.
– De var externa finansiärer och vi fick in mycket pengar.
Tolv miljoner?
– Jag vet inte exakt hur mycket det var.
Till Radiosporten säger du att du inte vet om AIK fått pengar från Skyddsteknik. Varför är du så säker nu?
– Det kommer inte in tolv miljoner utan min vetskap. Det skulle aldrig gå mig förbi. Vi har fått in pengar från andra bolag, men lämnat ifrån oss underlag. Alla våra avtal, transaktioner och bokföring. Hur det hänger ihop får Ekobrottsmyndigheten avgöra, säger Yderberg.
– Men AIK har absolut inte gjort något fel eller är misstänkt för något, fortsätter hon.
Summorna från Laccord och Skyddsteknik kan eventuellt vara samma pengar, och konkursförvaltaren för det senare företaget, Stefan Christensson, bekräftar att det kan finnas ett samband.
Kan Laccord och Skyddsteknik ha blandats ihop?
– Laccord kan ha betalat i uppdrag från Skyddsteknik. Men jag vill varken säga bu eller bä nu innan jag hunnit granska underlaget, säger han.