– Jag vill kalla det det för en ”Vasquez”

Andres om drömmålet som alla snackar om

GÖTEBORG

Alla ­ville höra om det grymma konstmålet mot Örebro SK.

Blåvitts Andres Vasquez berättade gärna och innerligt.

– Jag vet inte vad folk ska göra för att slå det som Årets mål..., säger han.

Modern fotboll kan vara förenat med så mycket krav, press och prestationsångest.

Den kan också vara förenad med kärlek, passion och lidelse.Så är det och så har det alltid varit för Andres Vasquez.

Att det var just IFK Göteborgs 19-åriga mittfältare som gjorde konstmålet mot Örebro i måndags var ingen tillfällighet.

– Jag övar på massa olika finter. Jag har massor som jag inte kört ännu, jag får bjuda på dem sedan, säger han.

Tisdagen var fylld av gratulationer för målet mot ÖSK, IFK-spelarna rullade bilderna på målet om och om igen och Andres Vasquez berättade med outtröttlig entusiasm om hur han gjorde.

– Det är lite instinktivt. Jag slog en snabb blick och såg att det var öppet bakom målvakten. Målvakten var ju lite utanför, jag såg att det fanns en lucka över honom. Jag passade med vänstern till den högra sidan, till mig själv, sedan slog jag till den.

Du kunde slagit ett vanligt inlägg med högern?

– Men till vem? Det fanns ingen där. Jag fick en flip. Det var svårt att tänka, men snabbt såg jag det farligaste läget och dit åt slog jag bollen. Jag hade redan bestämt mig.

Gjort målet på träning

– Jag har gjort det rätt många gånger tidigare på träningar och med kompisar. Jag vet hur jag ska sätta foten, så de allsvenska målvakterna får passa sig nu...

– Jag vill kalla det för en ”Vasquez”.

Du har lärt dig mycket av din teknik när du spelat spontanfotboll i barndomsområdet i Angered?

– När jag var liten spelade jag mycket spontanfotboll. Jag arrangerade cuper och gjorde pokaler av colaflaskor. Jag älskar fotboll så mycket att jag åker upp till Angered och lattjar med småungarna fortfarande ibland.

Du har sett videos på Maradona och fått inspiration, men den stora idolen är Zidane?

– Zidane är den största, han är min barndomsidol. Det var konst han sysslade med. Han hade nästan allting, det ser ut som att han läser spelet flera sekunder innan de andra reagerar ens.

Du har i de två senaste matcherna spelat på innermittfältare, det passar dig bättre än på kanten?

– Jag älskar att ha boll och vara med mycket i spelet. Det får jag vara som innermittfältare. Ju fler gånger jag får träffa bollen, desto gladare blir jag.

Som för alla fotbollsungdomar handlar Andres dröm om ett proffskontrakt (”pappa är som en agent och det har ringt en del till honom idag...”) och landslagsuppdrag.

Men vem är privatpersonen Andres?

– Jag är ganska hungrig på livet, jag trivs med att träffa nya människor. Jag lever mitt fotbollsliv och jag gillar mina kompisar. Men det bästa av allt är att jag får jobba med det som är finast i världen – fotbollen.