”Lugnt? Det vore väl en överdrift”

Publicerad 2016-03-22

Oscar Hiljemark om kaoset i klubblaget

Åtta tränarbyten på en säsong, kamp för överlevnad och en ägare som just meddelat att han vill sälja klubben.

Lugnt och tryggt i Palermo, Oscar Hiljemark?

– Det vore väl en överdrift…

Efter flera år med Anders Svensson och Kim Källström som prenumeranter på Sveriges centrala mittfält har dörrarna öppnats på vid gavel.

Albin Ekdal, Kim Källström, Oscar Lewicki, Oscar Hiljemark och Jimmy Durmaz slåss om två platser. Ekdal kommer hit efter skada, Lewicki efter en allsvensk försäsong, Durmaz från Grekland och…

…och Oscar Hiljemark kommer från rent och skärt kaos.

– Det kunde väl varit lite mer stabilt i tabelläget, men det är åtta matcher kvar så det är inte så mycket att vara orolig över. Det är vårt jobb att se till att det blir Serie A nästa säsong, säger Oscar till Sportbladet.

Är du överraskad av (ägaren) Zamparinis senaste utspel?

– Det är som det är. Nu vet jag inte om det hänt något nytt sedan jag åkte?

Han har sagt att han ska sälja klubben, och lämna fotbollen.

– Jaha. Då är det väl så. Det har varit en väldigt speciell och lärorik säsong. Jag har spelat i topplag förut, både i Elfsborg och PSV, där man man slåss om titlar. Här slåss man mer för sin överlevnad. Det är något helt nytt, men väldigt lärorikt. Att se saker och ting negativt gynnar inte någon, så man får vända på det och se det som en ny erfarenhet. Det blir mycket första intryck med åtta nya tränare på en säsong. Men man får vara positiv.

Säsongen i Palermo inleddes med Iachini som tränare. Sedan dess har laget letts av Ballardini, Viviani, Bosi, Tedesco, Bosi igen, Iachini igen. Och, sedan två omgångar, av Walter Novellino.

Vad är nytt med Novellino?

– Ett nytt spelsystem. Lite nya tankesätt. Vi hade en tuff förstamatch mot Napoli, det var inte så mycket att säga om, men Empoli var ett steg framåt, jag tror inte att de hade ett skott på mål på 90 minuter.

Din roll har blivit lite mer offensiv?

– Ja, vi spelar med tre centrala, så det blir väl bra.

Är det inte frustrerande att spela i en klubb med noll kontinuitet?

– Jag har aldrig bytt tränare under säsong, första två-tre bytena var lite speciella, sen blir det som det blir. Man lär sig verkligen att fokusera på vad man ska göra på planen och inte så mycket på vad som händer utanför. Man blir ganska bra på det.

Hur har det påverkat dig som spelare?

– Svårt att säga. Men jag har spelat alla matcher från start och varit den som spelat flest matcher, så för mig har det varit ett väldigt lärorikt år. Att gå från lag som ständigt har bollen och kontrollerar spelet till ett lag som inte har bollen så mycket, då lär man sig att värdera varje passning på ett helt annat sätt.

Vad har du för intryck av Zamparini som person?

– Jag har träffat honom ett par gånger, och det är en stark affärsman med en enorm passion. Jag har inget ont att säga om honom alls, han är framåt och rak.

– Han vill bara klubben väl, antar jag.

Om ni hänger kvar i Serie A, vill du stanna då?

– Det är en lång väg dit. Först är det åtta matcher kvar, en uttagning till EM, och efter det är det ett transferfönster. Mycket kan hända, men just nu är fokus att hålla kvar Palermo i Serie A.

– Jag har hållit en väldigt hög nivå, individuellt sett. Jag har haft några dippar, men oftast bara en halvlek eller en match.

Efter att du lämnat gjorde PSV succé i Champions League (ut på straffar mot Atlético Madrid), följde du det med en lite ironisk eller till och med bitter känsla?

– Nej. Det är ett fantastiskt duktigt lag i år, med många nya spelare. Cocu har gjort ett fantastiskt jobb med gruppen. Jag har bara positivt att säga om alla där.

Tillbaka till landslaget: Ni är många centrala mittfältare i truppen, hur ser du på konkurrensen?

– Det är helt upp till Erik (Hamrén), hur han vill använda mig. Jag står till förfogande där han vill ha mig.

Du är öppen för alla positioner?

– Jag har varit i Palermo…

Vad skulle du säga att det är som särskiljer dig?

– Jag är väl en ganska utpräglad box-to-box-mittfältare, som gillar att vara med offensivt och defensivt och jobba över stora ytor. Sedan har vi alla olika kvalitéer, det är helt upp till Erik vilken balans han vill ha i laget.

Med allt som hänt, i Turkiet och Bryssel: Hur känns det att åka till Antalya och spela?

– För det första så är det otroligt sorgligt att det hänt i Bryssel och att Europa är så oroligt. Men vi har folk som jobbar med det varje dag, folk som är ansvarig för att ställa diagnoser. De anser att det är säkert att åka, så jag förlitar mig på dem.

Hur resonerar dina nära och kära?

– Det är klart att man funderar i olika banor. Men jag vet inte mer än det man läser i tidningar och ser på tv, jag har ingen djupare bild.

De olika mittfältarna i truppen har väldigt olika egenskaper, håller du med om att det är du och Albin (Ekdal) som är mest lika?

– Ja, det är vi nog. Albin gillar också att jobba över stora ytor.

Du har gjort en speciell utbildningsresa, från Nederländerna till Italien, från offensiv till defensiv, även om nu inte PSV är så traditionellt nederlänskt. Hur har din upplevelse varit?

– Väldigt positiv. Hade jag fått chansen igen hade jag inte valt annorlunda. Jag hade fantastiska år i Holland, fick jobba ett och ett halvt år med Cocu och lära mig mycket. Jag spelade med van Bommel, Kevin Strootman, Dries Mertens och hela det gänget. Det var otroligt lärorikt. Sedan bytte jag till något helt nytt, där… om man står två meter fel så blir tränaren vansinnig på dig. Jag snappade upp det väldigt snabbt, de var imponerade av det, att jag förstod mig på vad de ville ha.

Det är så du sett på det, mitt i allt kaos – att du fått en bra utbildning?

– Ja. Som jag sa förut: Jag ser det väldigt positivt.