Bergström:”Bogey teams” är rena monstren – därför vinner Halmstad i dag
Uppdaterad 2018-08-01 | Publicerad 2011-04-20
Det finns inga skräcklag, säger tränarna.
Kolla då på Helsingborgs svit på elva matcher mot IFK Göteborg och Elfsborgs 17 mot Häcken.
Sedan begär jag inte att ni ska tro mig som hävdar motsatsen.
Jag begär att ni ska bli rädda ändå.
Bogeyman är ett monster som skrämmer barn. Ordet ska härstamma från amerikaners namn på ett indonesiskt stamfolk, Boogys, som tydligen var läskiga.
Bogey teams är rena monstren, men skrämmer mest vuxna. En del vuxna.
– Inte mig. Jag är aldrig intresserad av statistik. Det säger för lite. Jag har ingen tro på det över huvud taget, säger den förste allsvenske tränare jag pratar med om saken.
Vi tar med oss de orden till resultatlistorna.
Kunde inte bryta sviten
Veckans samtalsämne i svensk fotboll hade kunnat bli Andreas Drugges 1–0-dutt för IFK Göteborg mot Helsingborg. Den kunde ha brutit skåningarnas trend på tio raka möten utan förlust och lyft Blåvitt ur bekymren.
Men Peter Larsson och Alexander Gerndt sabbade det med sina mål. Sviten växte till elva, för de som tror på sådant.
– Det är bara ett klubbmärke som har statistiken mot ett annat klubbmärke. Det finns inte hos tränarna och spelarna som byts ut med åren. Det är så många andra faktorer som avgör vilka som vinner och förlorar, säger tränaren.
Tre år i rad har Häcken slagit Elfsborg på försäsongen. Senast styrde John Chibuike mittfältet och sköt två mål. Men när allvaret rinner till och lagen möts i allsvenskan är siffrorna annorlunda.
Elfsborg har inte förlorat där på de 17 senaste matcherna. Årets premiär avgjordes i 93:e minuten, förra hösten kvitterade Denni Avdic i 91:a.
– Ja, men det är oerhört små marginaler. Avdic tryckte till ett skott i sista minuten. Egentligen var det en match vi skulle ha vunnit i nio av tio fall, men nu blev det inte så.
Precis, det var Häckens tränare Peter Gerhardsson jag ringde upp. Det är han som tycker att det inte döljer sig något mentalt bakom sviten. Att Elfsborg sällan förlorar mot dem beror på att de är ett starkt lag och har lite flyt.
– Det enda som är intressant för mig är den kommande matchen. Inte vad som har hänt tidigare möten. När vi mötte Elfsborg senast hade vi en tro på att vinna.
Betonar flyktvägar
Peter Hassmén, professor i idrottspsykologi, invänder. Han betonar vad flyktvägar gör med idrottare. Om en förlust på förhand är rimlig riskerar man att förlika sig med svepskälen. Man blir sämre på att vägra förlora, vilket riskerar att hämma prestationen och få sviterna att växa.
– Det är små, små skillnader totalt sett. Om du går in i en matchsituation och förutsätter att det andra laget har en fördel har du redan där förlorat några procent. Gör du det upprepade gånger sätter det sig i huvudet även om man inte pratar om det, säger han.
Han refererar till forskning som visar hur tanken på att motståndaren har en fördel gör en försiktig.
Återigen är det små utslag, men det har noterats hur idrottsmän tar färre närkamper i matcher de förväntas få stryk i.
Kalmar brukar slå favoriter
I Kalmar arbetar man metodiskt för att neutralisera förväntningarna på en match. Inför de möten som laget tippas förlora – beroende på form, tabellplacering eller ovanlig opassande motstånd – trycker tränaren Nanne Bergstrand på de andras brister. Är man favorit ältar han de andras styrkor.
Resultatet är inte mätbart och metoden används säkert på andra platser, men det är tydligt hur Kalmar brukar slå favoriter och förlora mot bottengäng. Längsta sviten utan vinst är fyra raka försök mot Gefle.
Man behöver inte tro på bogey teams. Kanske existerar skräcksviter bara för oss som tror på dem. Kanske är idrottspsykologens skillnader för små och Kalmars motmedel bara placebo.
Ska jag ändå komma med ett tips inför kvällens match är det givet. Halmstad har floppöppnat allsvenskan, men åker till Norrköping med vetskapen om att de inte förlorat mot dem på sju raka matcher.
Jag är övertygad om att det blir en åttonde.