Asllani: Funderade på att lägga av...

Kristoffer Bergström

Berättar om svåra tiden - och vägen tillbaka: ”Jag har fått förslag”

För ett år sedan var Kosovare Asllani i toppen av den franska skytteligan, stormade mot Champions League-final och hade vunnit assistligan i sitt senaste mästerskap.

Den 26-åring som nu svarar i telefon är klubblös och utanför landslaget. Hon har varit igenom ett förfärligt VM, en släktings cancerbesked och ett terrordåd i sin hemstad.

Hon summerar en märklig karriär i en mening.

– Om jag vore en aktie skulle man inte investera i mig.

För tre veckor sedan publicerade Kosovare Asllani en film från en sandgrop. Hon springer i sidled med höga knän.

Det kan tyckas märkligt att hon tränar så explosivt och muskelbyggande mitt i säsong. Det kan också förvåna att filmen är från Bosön utanför Stockholm i samma veva som hennes PSG har match mot Sochaux på Stade Sébastien Charléty i Paris.

26-åringens följare anade vad som var på väg att hända och fick definitivt besked fjärde januari.

"Jag bestämde mig för att bryta mitt kontrakt. Jag känner att det är dags för mig att gå vidare och prova en ny utmaning", skriver hon på franska på sitt instagramkonto.

”Jag har fått förslag”

I fredags tog Pia Sundhage ut 23 spelare till OS-kvalgenrepet mot Skottland. Anfallaren Kosovare Asllani var inte med.

När Sportbladet når henne på telefon har hon varit "lite överallt", bland annat i Stockholm. Hon antyder att en ny klubb är på gång och påpekar att hon inte har deltagit i Champions League med PSG den här säsongen, vilket gör att hon skulle kunna gå rakt in i turneringen med ett annat lag.

– Jag vill hitta motivationen igen. Åstadkomma saker och ta nästa steg som fotbollsspelare, både i fysik och i min fotboll överlag. Jag har varit i många ligor, Sverige, USA och Frankrike. En del av toppligorna i Europa. Jag är sugen på något nytt.

Tyskland eller England, alltså?

– Ja, ungefär.

Hur nära är du ett nytt kontrakt?

– Vi får se, vi får se. Klart att jag har fått förslag på bordet. Ett av dem känns hetare än det andra.

Då är det nära?

– Vi får se. Jag känner ingen stress. Jag vet vad jag vill. Klubben jag går till ska vilja vinna och ha ambition att utvecklas till ett världslag.

Asllani vill inte specificera klubbvalet närmare än så och kanske ska inte svaren övertolkas, men om det skulle vara nära ett kontrakt med en tysk eller engelsk klubb som fortfarande är kvar i europaspelet så återstår bara Nilla Fischers Wolfsburg och de regerande Champions League-mästarna Frankfurt. Å andra sidan har det ryktats om Chelsea.

– Vi får se, vi får se, säger Asllani och går inte in på några alternativ.

”Tappade min motivation”

Vad har du gjort den senaste tiden?

– Jag har tränat med min specialtränare Nebez Kurban. Jag har tappat en del styrka i PSG, för de har inte fokuserat på det, så det är perfekt att bygga upp det igen.

Har den minskade styrketräningen i PSG lett till mer skador?

– Ja. Det handlar om att träna rätt och det har jag inte fått tid att göra helt som jag har velat. Jag har tappat styrka vilket har gjort mig mer mottaglig för skador. Det har varit prio ett att bygga upp igen.

Du. Vilket år du har haft.

– Ja, det är händelserikt i alla fall.

För ett år sedan var du i toppen av franska skytteligan.

– Precis.

Hur mådde du då?

– Gud. Allt handlar om att man tränar rätt och har bra flow. Just för ett år sedan kommer jag ihåg hur det var, jag var motiverad och kände suget. Det var mycket matcher med PSG i Champions League, det rullade på, jag kände mig stark. Nu är det sex månader sedan jag spelade Champions League-final (förlust 2–1, Kosse spelade 90 minuter) och det är egentligen efter det, de sista månaderna av året, som jag tappade min motivation.

När märkte du att motivationen tog slut?

– Lite i slutet av förra säsongen. Sedan har jag känt att jag har kontrakt och får försöka. Men det är inget ogenomtänkt beslut. Jag har känt såhär under lång tid. Folk i laget har vetat om det under lång tid, att jag var sugen på något nytt.

”Jag offrar några löner”

Du har redan förklarat vad som hände, att du inte kunde utvecklas mer, men det känns som att något inte stämmer. Det är väldigt ovanligt att en spelare bara tröttnar och river kontraktet.

– Jag tror att många känner att de står stilla, men folk accepterar det och fortsätter vara i en miljö där de inte får ut allting. Det händer hela tiden. Själv har jag ingen tid att förlora. Jag fick pusha för att bli släppt så här tidigt av klubben. De tjatade för att jag skulle vara kvar säsongen ut.

Varför sa du nej?

– För mig var det superviktigt att inte förlora tid. Jag kan inte vara i en miljö där jag känner att jag inte kan spela min bästa fotboll.

Blev det dyrt?

– Hur menar du?

Att riva kontrakt kostar väl pengar?

– Ja, precis. Men jag är en gambler. Jag offrar några löner, men för mig ska det kännas rätt. Jag vill inte förlora tid av min karriär, av mitt liv. Pengar kommer och går, men är jag inte lycklig i den miljön är det bara slöseri med tid.

En släkting till dig drabbades av cancer i höstas. Ett terrordåd drabbade Paris. Hur påverkade de yttre händelserna din fotboll?

– Det har påverkat så att jag lägger prioritering på andra saker, på viktigare saker i livet. När jag var yngre trodde jag att fotboll var allt, att ens privatliv inte påverkade, men nu tänker jag mer på tid. Det som hände påverkade lite att jag bröt kontraktet. Tiden flyger i väg. Jag vill inte vakna upp och vara 40 och inte känna att jag gjort det jag ville.

”Tänkt: Jag lägger skorna på hyllan”

Fanns det i höstas tankar på att strunta i karriären?

– Ja. Det kan jag säga. Man hinner tänka många tankar. Fotboll har alltid betytt mycket, men när det händer andra grejer blir det viktigare att få vara nära andra. Klart att jag har fått tanken i huvudet: Jag lägger skorna på hyllan. Det låter skumt att säga. Och den tanken har flugit i väg nu.

Hur mådde du då?

– Det handlar om motivation. Är du inte motiverad får du de tankarna. Under VM kände jag ingen motivation. Ingen glädje för fotboll.

Varför inte?

– För allt som hände. Jag fick inte ut max. Jag var skadad. Jag kände inget förtroende. Vad höll jag på med? När andra vilade upp sig på sina rum ville jag hitta något annat att göra. Jag var mycket uppe och försökte hitta saker som skulle få mig att må bra. Ute och shoppade.

Du gjorde egna små utflykter?

– Ja. Inte hela tiden, men hade jag tid över ville jag inte ligga och skräpa på hotellet. Jag försökte hitta saker att underhålla mig med så att jag inte tänkte för mycket på hur omotiverad jag var.

helskärm

Det verkade som att pressen släppte någonstans i slutet av gruppspelet. Du började acceptera att det inte var ditt VM. Från att ha varit spänd tog du en dag över min dator och skrev på en artikel. Tolkar jag dig rätt: var det något som slog över i huvudet till slut?

– Ja, det kan man säga. Man ska njuta av VM, så jag fick nästan ge mig själv en örfil för att vakna. Du spelar VM! Jag kom till en punkt där jag kände "shit!". Jag ville bara underhålla mig själv och kände ingen glädje. Jag var inte obrydd, men... jag bara slappnade av till slut.

Vem pratade du med när det var som tommast på VM?

– Tommast? Jag vet inte om det var tomt, men jag hade familjemedlemmar på plats i Kanada. Det var dem jag pratade med.

Med lite distans: varför gick VM så dåligt för Sverige?

– Jag har i stort sett inte tänkt på VM. Orkar inte överanalysera det. Passé. Det var en stor besvikelse, vi fick inte ut någonting, så jag har bara glömt.

”Känner mig äldre än Sjögran”

Det konstigaste med din karriär är att du bara är 26 år gammal.

– Ja. Jag känner mig som en katt. Som om jag har nio liv. Min karriär har varit hundra år lång. Jag känner mig äldre än 26, speciellt när jag tänker på andra som är 26. Tänk på de i landslaget, jag känner mig äldre än Sjögran. Går det att förklara det så?

Jo.

– Det är skumt.

Vad beror det här på?

– Jag vet inte varför. Jag har varit 3,5 år i Paris, men det känns både som tio år och som en säsong. Det är svårt att förklara. Jag är väldigt mycket emot det normala. Jag tar risker, ibland går det hem och ibland inte. Så kan man sammanfatta det. Risktagande. Om jag vore en aktie skulle man inte investera i mig.

Det här låter nog fel, men kan du önska att du hade varit en vanlig spelare som betedde dig vanligt?

– Nej, verkligen inte. Fan vad tråkigt. Alla är sig själva. Jag är mig själv, jag lever här och nu. Karriären varar inte för evigt. Man ska göra det man vill göra.

Du är inte med i truppen mot Skottland. Vad känner du inför det?

– Ingenting. Jag hade inte räknat med att vara med. Jag behöver tiden för att komma till rätt miljö. Hade de tagit med mig i landslaget hade klubbytet kommit lite senare.

Hur ser du på att vara med i OS-kvalet (mot Norge, Schweiz och Holland i början av mars)?

– Jag tänker inte på det. För mig är det viktigt att komma till rätt klubblag.

Hur nöjd är du med kommunikationen med Pia det senaste halvåret?

– Vi har inte pratat så mycket sedan senaste lägret. Alla spelare har olika relationer med henne och min är inte som någon annans.

Är du besviken på henne?

– Nej.