Frändén: Zlatans PSG behöver tur

BARCELONA. Luis Enrique rörde runt i tombolan som är Barcelonas startelva och det blev utdelning på flera håll i gårdagens Champions League-lotteri.

Men när det hela var över hade katalanerna visat att man inte är beroende av slumpen för att vinna.

För PSG är läget det motsatta – nu behöver de tur för att europaäventyret ska fortsätta i vår.

Johanna Frändén

Luis Enrique har tränat Barcelona i lite drygt ett halvår och rört runt så mycket han orkat i startelvan sedan dess. I går gjorde han sitt antagligen djärvaste drag hittills och ställde upp en så oortodox elva att det länge var oklart om det var en elva alls. Men visst, där fanns tre försvarare, anfallaren Pedro som vikarie i ett fyr- eller femmannamittfält, beroende på hur man valde att läsa honom, och lirare som Jordi Alba, Ivan Rakitic och Xavi Hernández på bänken.

Laurent Blanc resonerade annorlunda och ställde ut elva alldeles väntade spelare på planen.

PSG:s tränare hade förklarat att fokus skulle ligga på att försvara sig mot Barcelona, ett oavgjort resultat räckte ju för att PSG skulle vara vidare som gruppetta. Men mer än något lät Laurent Blancs taktik som lätta dimridåer. Det går inte att åka till Katalonien och bara slå bort boll, det har bara José Mourinhos Inter lyckats med i modern tid och det är för dåligt statistiskt underlag att stödja sig mot.

Men jo. Efter fem minuter stod det väldigt klart. PSG skulle inte röra bollen om den inte kom deras väg. Och då är ju inte Barcelona ett lag som direkt brukar opponera sig.

Gest av obehag

Du skola alltid ha mer boll än motståndaren, är som bekant ett av klubbens tio budord och man behöver inte leta länge i den katalanska katekesen för att förstå moralen bakom.

Det var under de omständigheterna som Zlatan Ibrahimovic helt utan förvarning drog in 1–0-målet för gästerna, efter fint förarbete av Lucas och Matuidi. Ibrahimovic har varit tillbaka ett par gånger på arenan där han tillbringade olyckssäsongen 2009/10, men det var inte förrän i går kväll han fick göra mål här på sina gamla lagkamrater. Och en liten stund vred hela Camp Nou på sig i en kollektiv gest av obehag. Några minuter senare hade pålitlige Leo Messi kvitterat och Ibrahimovic försvann i glömskans skuggor på det väldiga Camp Nou igen.

Barcelona är ett lag man kan rubba om man tar ledningen mot dem, men de är ofta väldigt svåra att stoppa när de fått lite feeling framåt.

Suarez slog till efter ett halvårs väntan

Det var exakt det Neymar drabbades av strax före paus och störtade fram mot Salvatore Sirigu på egen hand. 2–1 på en stenhårt välplacerat skott från de känsliga brasilianska fötterna. Solokvist javisst!

Och kanske hade Paris kunnat bjuda moteld igen, det räckte ju med ett mål för att vinna gruppen, men mer än att luften hade gått ur gästerna hade proppen gått ur hemmalaget.

Det som hände sen kan tyckas vara av akademisk karaktär för slutspelsträdet i Champions League. Men efter ett halvårs väntan, där han tillbringat ungefär hälften av tiden utanför truppen av disciplinära skäl, fick Luis Suárez, mannen som ”kom för att göra mål” äntligen trycka dit en avgörande balja i en avgörande batalj för Barcelona.

Han har jobbat och slitit och öppnat ytor för andra och, och här ber jag om ursäkt på förhand, bitit ihop när målskyttet uteblivit.

Inget att skämmas över

Nu är PSG grupptvåa inför åttondelsfinalerna och de ska egentligen inte deppa så mycket över det. Visst, man tappar fördelen av att spela returmatchen på hemmaplan, men förutom några riktiga bjässar återfinns också några hyfsade lättviktare i första seedningsgruppen. Man kan visserligen få Real Madrid i nästa steg, men också FC Porto eller bundesligasvagt Borussia Dortmund i lottningen på måndag. 

Det PSG behöver be om mer än någonsin är lite tur. Det är inget att skämmas över.