Krisdoktorerna i Sunderland

Publicerad 2015-04-05

DOKUMENT: Kontinuiteten är som bortblåst Derbyt

Då står vi här igen.

Med ett Sunderland i kris, nära nedflyttning och supportrar som rasar.

Vad kan då vända säsongen?

Tja, ett Tyne Wear-derby och en ny manager kanske – det har ju gått förr.

Följ ämnen

Vi har nästan lärt oss det här nu.

Det kommer en tidpunkt på säsongen när det stormar kring Sunderland AFC.

Och jodå, nog står vi här igen.

Supportrar har rasat – vissa har till och med slängt säsongskorten, laget har bytt tränare till Dick Advocaat som förlorade sin debut som Sunderlandtränare med 1–0 borta mot West Ham och laget ligger en poäng från nedflyttning.

Har ni hört det förr?

Den 30 mars 2013 fick Martin O’Neill sparken som manager för Sunderland. Vi får lov att återkomma dit.

För redan dagen efter presenterades den inte helt okontroversielle Paolo Di Canio som den som skulle leda klubben ur krisen – ta Sunderland upp ovanför vattenytan för att hämta luft och greja ett nytt kontrakt.

Och jodå, visst lyckades Di Canio fixa det där Premier League-kontraktet den gången. Han tog ligan med storm, både på och utanför fotbollsplanen, men 13 matcher senare var även han borta från tränarposten.

Då låg Sunderland sist i Premier League med ett hopplöst facit: En poäng på de fem inledande ligaomgångarna och Sunderland var nere under vattenytan igen. Fansen kände frustration och uppgivenhet.

In kom i stället Gus Poyet.

Gus Poyet tog över ett ett då 20:e placerande Sunderland den 8 oktober 2013.

I mars 2014 hade han tagit klubben till en ligacup-final mot Manchester City och några månader senare hade han säkrat Sunderlands Premier League-kontrakt ytterligare en säsong när laget slutade på 14:e plats.

Di Canio lyckades alltså lösa Premier League-kontraktet 2013. Poyet 2014.

Ville nå topp tio

Men vi ska återgå till 3 december 2011 – när Martin O’Neill blev ny tränare för Sunderland.

Det var då det talades om en ny tid i Sunderland, om en ny era. Det siktades mot Europaspelsplaceringar snarare än bottenkrig.

Martin O’Neill var den rätte, trodde Sunderlandledningen. 

– Under hans tid i Aston Villa har han etablerat klubben kontinuerligt på topp tio-placeringar i Premier League år efter år och det är någon som vi strävar efter att uppnå här i Sunderland, sa ägaren Ellis Short supernöjt när han kontrakterat nordirländaren.

O’Neill kom in och satte avtryck direkt. Det talades om att O’Neill skulle ge Sunderland kontinuitet, Sunderland skulle ta nästa steg, klubben värvade stora namn som Adam Johnson och Steven Fletcher för hundratals miljoner och O’Neills satsning påminde om den han gjorde med Aston Villa några år tidigare.

Det skulle värvas brittiskt, kosta vad det kosta vill, men problemet var att allt bara blev pannkaka till slut.

Den 30 mars 2013 fick O’Neill lämna, italienske Di Canio kom in och fick omedelbar effekt innan även hans tid var över.

Poyet fick omedelbar effekt innan även han tvingades bort som manager efter 0–4 hemma mot Aston Villa där fansen var rasande och kastade säsongskorten mot tränaren.

Kontinuiteten som det talades om 2011 var det knappast något tal om.

Säsong efter säsong har det handlat om att släcka bränder snarare än att bygga upp något.

När vi nu står här med facit så är Ellis Short inne på sin femte manager på lika många säsonger när Dick Advocaat anställdes som uruguayanske Poyets ersättare i slutet av mars.

Sunderland har blivit något helt annat än vad man hade planerat för. Sunderland är en klubb med krisstämpel som kämpar för att inte dras ner på botten helt.

"Det här kommer att förändra säsongen"

Men det finns ju en sak som krisdoktorerna, Di Canio och Poyet, haft gemensamt.

Bränderna har alltid släckts. Gång efter gång.

Men varför lyckades laget greja kontraktet 2013?

Och hur lyckades man greja det 2014?

Både Di Canio och Poyet har talat om vändpunkten på säsongen – Tyne Wear-derbyt mot Newcastle.

– Jag vet det att i det här området känns derbyt mer än någon annanstans i hela världen. Vi hade inte vunnit det här derbyt på 13 år och jag är glad för min spelares skull, för de var krigare. De lämnade all sin energi på planen för fansen skull och jag vet vad det betyder för framtiden att vinna ett derby, sa Paolo Di Canio i intervjun efter den klassiska 3–0-segern på bortaplan.

– Det här kommer att förändra säsongen. Jag är säker på att det kommer bli en annan atmosfär på träningsplanen, spelarna kommer att komma mer ihop som en grupp och fansen kommer att sluta upp runt laget, sa Poyet efter derbysegern mot Newcastle med 2–1.

För både italienaren och uruguayarens del mötte de Newcastle i match två av sin Sunderlandsejour. Det blev vändningen då. Det fick laget att återuppliva sig själv två gånger om och simma upp till ytan igen.

Och visst står vi här igen.

I sin andra match som manager för Sunderland ska Dick Advocaat ta sig an ett derby. Man kan nästan tro att Sunderland satt det i system.

Laget är mitt i en bottenstrid och behöver sprattla till ytterligare en gång.

För Paolo Di Canio blev derbyt vändningen på säsongen 2013. För Gus Poyet året efter.

Kan Dick Advocaat ge säsongen en vändning 2015?

Det har ju gått förr.

Kontinuiteten – den får nog ligga på is ett tag till.