Har blivit offer för en gigantisk kulturkrock

Patrik Brenning

Sjögren: Dags att vi ger Aurier en chans

En 23-årig grabb uppväxt i förorten snackar skit med sin polare hemma i lägenheten.

Timmar senare ska en medlem av Qatars kungafamilj bedöma betydelsen av orden samtidigt som en hel tidningsvärld vässar knivarna.

Det är på tiden att vi i alla fall ger Serge Aurier en chans.

Alla fotbollsintresserade har vid det här laget förmodligen läst orden. Hur PSG-backen Serge Aurier säger att målvakten Salvatore Sirigu är ”slut”, Angel di Maria är en ”clown”, Gregory van der Wiel ”en skitspelare” och tränaren Laurent Blanc en ”fjolla” som utför orala sexuella tjänster på Zlatan Ibrahimovic och ”tar allt”.

Men hur många av oss förstår egentligen orden?

Vad förstod egentligen presidenten?

Serge Aurier är uppväxt i Paris-förorten Sevran. Jag har aldrig varit där men läser mig till att nästan 40 procent av invånarna lever i fattigdom. Hur 75 procent av de som kallar platsen sitt hem kan bo kvar tack vare subventionerade hyror. Det är ett område med en vardag och en kultur som är väldigt långt från min egen. Ännu längre ifrån de som haft i uppdrag att bedöma betydelsen av Auriers ord.

Enligt RMC var PSG:s president Nasser Al-Khelaifi bland de första att kopplas in efter att videon spridits online. Representanter för klubben sökte presidenten hela natten mellan lördag och söndag. Vi sjutiden fick de tag på honom. En timme senare hade Al-Khelaifi satt igång krishanteringen.

Men vad förstod egentligen PSG-presidenten av orden?

Nasser Al-Khelaifi är inte från Servant. Nasser Al-Khelaifi är född i Qatar, hade kunnat leva ett liv i lyx även om han gått i pension minuten efter att han lämnat BB och är i Paris som representant för Qatars kungafamilj. Han är därmed, tillsammans med 43-årige lagchefen Olivier Letang från Le Mans samt 50-årige tränaren Laurent Blanc från Alés, knappast de bäst lämpade männen att tolka vad Serge Aurier egentligen sa. Det är som om Erik Hamrén och Carl XVI Gustaf skulle försöka transkribera Martin Mutumbas Twitter-konto.

Jag är inte tillräckligt bevandrad i varken franskan eller Sevrans franska för att bedöma innerbörden av Serge Auriers ord men jag tycker att det är värt att överväga omständigheterna innan man dömer försvararen för hårt. Ett översatt och i skrift transkriberat uttalande om oralsex får med all säkerhet en helt annan kraft än när det slentrianmässigt kastas ur en ung mans mun vid en avslappnad diskussion i hemmiljö med en av hans närmaste kompisar.

Förstår inte sammanhanget

Det är som när Zlatan Ibrahimovic i affekt, och utan att veta att orden spelades in, hävde ur sig att Frankrike är ett skitland. Transkriberat ord för ord blev det sprängstoff i de franska medierna men av videon att döma var det egentligen bara tal om en frustrerad fotbollsspelare som uttryckte sin ilska mot några enligt honom orättvisa domslut. Varken mer eller mindre.

För de som bemödat sig att se hela Auriers Periscope-uppvisning (jag anar att det inte är många) väcks också andra frågor. Visste Serge Aurier ens vad han medverkade i? Hälften av de 48 minuterna går i alla fall ut på Auriers polare röker i bild. Resten mixas mellan PSG-backens rapuppvisning och hans nu ödesdigra frågestund med fansen.

Det jag ser i videon är i alla fall inte en kille som hatar sina kompisar och föraktar sin chef. Det jag ser är en ung man som i hemmets trygga vrå inte förstår vilket sammanhang han medverkar i och vilken betydelse hans ord i en annan kontext senare kan komma att få.

Serge Aurier gjorde bort sig. Han bröt mot den heliga koden att aldrig prata illa om sina lagkamrater offentligt. Han gjorde det svårförlåtliga att öppet ifrågasätta sin chefs auktoritet. Om han menade det? Jag vet inte säkert. Jag kan för lite om både franska och Sevrans franska för att bedöma det. Men jag tror att det vi egentligen sett är en ung man som försöker vara häftig inför sina kompisar, som likt tusentals svenska skolungdomar triggats igång av de ökande kommentarerna och integrationen i Periscope-skärmen när han börjar säga kontroversiella saker.

Är knappast oförlåtligt

Kanske blev Periscope en tävling för Serge Aurier, precis som för de svenska ungdomar som nu gjort att appen förbjudits i skola efter skola. I jakt på likes och skratt gick han längre och längre. Inte lika långt som säkert 50 procent av alla andra som använder appen, men trots allt för långt. Är det okej? Nej. Är det oförlåtligt? Knappast.

Men i den moralpanik fotbollen lever i suddas kontexten kring ord snabbt bort. Där förväntas spelare och tränare alltid använda samma vokabulär som vid ett presspodie där de väl förberedda framträder i direktsänd tv. Ett helt annat språk än det majoriteten av dem använder till vardags.

Då blir kulturkrocken enorm när det vardagliga språket hamnar i det städade språkets miljö. I samma tv-kanaler och på samma tidningssidor där det skarpaste som normalt sägs är ”jag är besviken över prestationen”.

En lika stor kulturkrock som när en kunglighet förväntas bedöma en ung killes förortsfranska.