Revanscherade sig för självmålet

Fulhams Hangeland spelade 1–1 med sig själv

Brede Hangeland tycker inte om att stå i rampljuset.

Då borde han inte gjort som i går – ett självmål och ett kvitteringsmål i matchens slutminuter.

– Det kändes som att jag var skyldig laget något, säger han till BBC.

En match kan sluta på många olika sätt, men det är inte många matcher som avgjorts på samma sätt som den mellan Fulham och Manchester United på Craven Cottage i går.

Mark Hughes mötte i går klubben han själv gjorde sina bästa år som fotbollsspelare i, men nu som manager. I laget hade han tagit ut Brede Hangeland – en stabil mittack från Norge med klara ledaregenskaper, och som är svårslagen i luftrummet.

Syndabock och hjälte

Hughes hade förmodligen inte räknat med att mittbacken både skulle hinna med att bli syndabock och hjälte i en och samma match.

I den 84:e matchminuten, vid ställningen 1–1, klev norrmannen in i handlingen på allvar genom att styra in en boll i eget mål.

– En boll träffade mig och gick in. Då kändes det som att jag var skyldig laget något, säger Brede Hangeland.

Han skulle få sin revansch, men det skulle ta ytterligare några minuter. Innan dess inträffade nästa katastrof för Fulham när Damien Duff fick en uppstudsande boll på handen i matchens 87:e minut. Domaren dömde straff och Nani klev fram – och missade.

– Davids (Stockdale) straffräddning gav oss den lilla extra tron på oss själva som vi behövde just då, säger Mark Hughes till BBC.

Sista minuten

Energin gjorde att hemmalaget kunde kämpa sig fram till en hörna. Brede Hangeland tog position i Uniteds straffområde. Fulham-backen nådde högst och tryckte in bollen bakom Edwin vad der Sar. Då hade matchen nått sin sista minut.

– Jag blev glad när vi fick hörna och tänkte att det var chansen att betala tillbaka skulden. Det visade sig vara min turdag, säger Hangeland som ändå gärna undviker uppmärksamhet.

– Jag tycker inte om att vara i rampljuset.