Vågar påstå att jag aldrig har sett något liknande
Publicerad 2016-12-26
Inget att fundera på – bara att släppa loss 16-årige Dahlin i full frihet
Danmark blev som väntat en munsbit.
De som ska leverera klev fram och gjorde det.
Men den som glänste mest var en 16-årig back. Jag vågar påstå att jag aldrig har sett något liknande.
Givetvis syftar jag på Rasmus Dahlin. Nu blev han historisk som den yngste svenske JVM-spelaren någonsin – och som han presenterade sig. Nerver? Jo, tjena.
Visst, det vara bara en match och den var mot förväntade stryklaget Danmark.
Men ändå.
Man ska ju vara balanserad och nyanserad, inte minst när man skriver om unga spelare.
Jag kan inte vara det.
Det Dahlin visade upp i den här matchen, och det vi sett under hösten, gör att det inte finns någon anledning att hålla igen.
Spelet han visar upp liknar ingenting annat jag har sett på den här nivån från en så ung spelare.
Jag är helt övertygad om att han får en bärande roll redan i den här turneringen.
Bara att släppa loss den här killen
Agerandet, där Dahlin dansade runt ett par meter innanför blålinjen innan han skickade iväg sitt skott som låg bakom 2–0, visade en del av Lidköpingskillens klass. Han mer eller mindre kopierade den uppvisningen när han själv sköt 5–0.
Det ser ju så retfullt enkelt ut. Hur han löser situationer, både enkla och svåra över hela isen.
Vi ska inte titta på hans ålder. Dahlin är en undantagsspelare och det finns ingenting som säger att han inte är mogen för en stor roll redan nu. Det är inget att fundera på, det är bara att släppa loss den här killen i full frihet.
Kunde ha straffats hårdare
Juniorkronorna klev in i turneringen med 36 raka gruppspelssegrar att försvara. Allt annat än seger mot Danmark i premiären hade givetvis varit ett fiasko.
Det visste även de svenska spelarna – inledningsvis märktes det också på agerandet.
Det var nervöst, omständligt och osynkat över stora delar av isen. Även under stora delar av matchen släppte vi till alldeles för många lägen. Mot en bättre motståndare, och utan Felix Sandströms målvaktsspel, hade vi straffats betydligt hårdare.
Nu hade Juniorkronorna ändå en 2–0-ledning efter 20 minuter, och det låg bakom en bekväm resa fram till 6–1.
Spelmässigt hackade det dock en del första 20 minuterna.
Men när Sverige väl kom in anfallszonen blev det farligt mer eller mindre varje gång.
Jag räknade till 5–0 i klara målchanser.
Kan bli turneringens hetaste duo
Den kedja som är tänkt att driva det här laget offensivt levererade direkt med de två första målen.
Filip Ahl kompletterade kedjan bra med sin tyngd och även individuella skicklighet. Men det är runt Alexander Nylander och Joel Eriksson Ek det verkligen händer saker.
Alexander Nylander och Joel Eriksson Ek har förutsättningar att bli hela turneringens hetaste duo.
Det lyser klass om de här två. Som spelartyper är de väldigt olika. Eriksson Ek är den starke, aggressive, rakt-på-mål-spelaren.
Nylander är en undantagsspelare när det handlar om individuell skicklighet och målskytte.
Sättet han gjorde första målet på är så typiskt Nylander och visar att han har få övermän på den här nivån. En liten skottfint, snabb förflyttning i sidled och ett iskallt avslut mellan benen på danske målvakten. Klass.
Behöver inte vara perfekt direkt
Hade jag fått bestämma hade Nylander, längre fram i turneringen, fått spela så mycket han bara orkar i power play. Lite som Erik Karlsson har fått göra med Tre Kronor. Inte minst med tanke på att just högerskyttar är en bristvara i den svenska truppen.
Vi ska absolut inte dra några stora växlar på den här premiärkrossen.
Spelmässigt finns det betydligt mer att plocka fram, men jag gillade vad jag såg från våra tilltänkta nyckelspelare:
Det behöver inte vara perfekt direkt. Absolut inte. Använd gruppspelet för att analysera, korrigera och finslipa på detaljer.
Vi har klasspelarna. Men ska det räcka riktigt långt i turneringen handlar det om att få ihop det kollektiva spelet.
