Wennerholm: ”Lönnlöven” – en svensk mardröm

Småkronorna föll med 1–8 och 1–12 i U18-VM så sent som i maj.

I måndags stod det 1–11 på tavlan efter Damkronornas kvartsfinal i OS.

Och 2018 föll Juniorkronorna med 1–3 i JVM-finalen i Buffalo.

Tre svenska landslag och totalt 4–34 i målskillnad på de fyra senaste mästerskapsmötena.

Nu är det Tre Kronors tur att försöka knäcka jätten Kanada.

Uppdatering: Tre Kronor till OS-semi efter rysarseger.

Ja, det är deprimerande siffror för de olika svenska hockeylandslagen i de senaste måstematcherna mot kanadensarna.

Det har varit tvärstopp.

Senaste mästerskapssegern kom i finalen i VM i Köln 2017, men då krävdes både en Victor Hedman, William Nylander och Henrik Lundqvist i absolut toppform för att vinna på straffar (2–1).

De flesta minns bilden av när en glad William Nylander fullkomligt rammar Henrik Lundqvist efter avgörandet.

Det kan vi bara drömma om nu.

Men det är inte heller stjärnor som Connor McDavid, Ryan O’Reilly eller Aaron Ekblad som står där på andra sidan som det var i VM-finalen 2017.

Kanada är en blandning av ung talang och gamla veteraner här i Peking, personifierad av gamle NHL-stjärnan Eric Staal. En gång en av NHL:s bäst betalda spelare, men nu som 37-åring hade han bara spelat fyra AHL-matcher för Iowa Wild inför OS.

Motsatsen är kedjekompisen Mason McTavish, 19, som draftades som nummer tre av Anaheim i somras. Men nu när lagen ska mötas i en första helt avgörande mästerskapsmatch på fem år, finns inte den stjärnglans som fanns där i Köln.

På något sätt har de alltid hamnat i olika grupper och undvikit varandra i slutspelet i VM både 2018, 2019 och 2021.

Och i senaste OS i Pyeongchang 2018 åkte båda ut mot sensationen Tyskland, Sverige i kvartsfinalen och Kanada i semin.

Men nu är det dags igen. Och på papperet är det inget lag som skrämmer.

Tre Kronor imponerade – i två perioder

Sverige har en jättechans att ta sig vidare om de orkar spela som i de två första perioderna mot Finland senast. Det var de bästa jag sett av ett svenskt landslag på väldigt, väldigt länge.

Orkar de spela så i alla tre perioder den här gången ligger vägen till en semifinal öppen. Det är upp till spelarna och coacherna där i båset.

Johan Garpenlöv har inte haft en bättre chans att minimera risken att bli kallad en av Sveriges sämsta förbundskaptener genom tiderna när han slutar efter VM i Finland i maj.

Men. Det är något med Kanada som alltid skrämmer.

Det där förbaskade lönnlövet de har på bröstet har en förmåga att plocka fram det bästa i varje spelare och få dem att offra sig som om det inte finns någon morgondag.

Att hugga på varenda lös puck framför mål och få med sig de där skitmålen som är så viktiga på den här nivån.

Här i Peking ser de ännu mer skräckinjagande ut i sina specialdesignade kolsvarta OS-tröjor.

Och det var ju inte så att de försvann från medaljstriden då NHL sa nej till OS.

Om nu någon trodde det.

Jag har gått tillbaka till de olympiska hockeyturneringar som avgjorts utan NHL-spelare, sedan slutspelet infördes 1992. Det slutspel jag tror gynnar Kanada mer än andra.

Lika starka utan NHL-spelare

Kanada har tagit medalj alla tre gångerna. De var i final både 1992 och 1994, då det slutade med silver båda gångerna och tog OS-bronset senast i Pyeongchang för fyra år sedan.

Det har blivit medalj varje gång de spelat utan NHL-spelare.

Med NHL-stjärnorna tillgängliga har de tagit tre OS-guld av fem möjliga. Lägg till att OS här i Peking spelas på liten rink, som alla kanadensare är uppväxta med.

Det säger något om svårighetsgraden inför den här kvartsfinalen. Att kanadensarna tvingades till en åttondel mot Kina tror jag inte påverkat dem så mycket.

Även siffrorna talar emot Sverige inför den kvartsfinalen. Det har varit 18 möten mellan lagen i VM och OS på 2000-talet.

Den raden ser ut så här med svenska ögon:

4 4 10 42–61

Det är alltså klar plusstatistik för kanadensarna. Samtidigt såg jag tre av åttondelarna här i Peking i går och de visade hur chansartat det är i den här typen av turneringar där allt avgörs i en och samma match.

En snedstuds, ett dåligt byte, ett misstag, en puck i stolpen eller lite medflyt.

Det kan avgöra en hel match.

Det finns ingen millimeterrättvisa i den här typen av matcher.

LÄS VIDARE