– Snart händer något allvarligt
Publicerad 2011-10-29
”Kuben” Andersson om tacklingarna alla pratar om – och sin framtid
Vårdslösa tacklingar och hjärnskakningar har gett svarta elitserierubriker i höst.
I en intervju med Sportbladet berättar erfarne domaren Thomas ”Kuben” Andersson, 48, om sin syn på de farliga tacklingarna. Han berättar också om kärleken till jobbet, domarhatet – och vad han och Zlatan har gemensamt.
– Spelarna måste tänka till kring hopptacklingarna. Det kommer tyvärr att hända någonting riktigt allvarligt annars, säger han.
Det går inte att undvika. Pratar man om ishockey den här hösten så kommer diskussionen direkt in på vågen av tacklingar mot huvudet som drabbat elitserien. När Sportbladet intervjuar Sveriges mest erfarne domare, Thomas ”Kuben” Andersson, dröjer det knappt en halvminut innan han själv kommer in på ämnet.
– Det är tråkigt att så mycket fokus ligger på skador som det har blivit nu. Jag tror inte på något vis att någon försöker skada en annan spelare medvetet. Men saker och ting händer fort därute, man sätter lätt upp en arm instinktivt för att skydda sig men så träffar den i huvudet.
– De tacklingar jag ser som fula är när spelaren är mot sargen och man hoppar upp. Då måste man förstå att man riktar kraften mot huvudet.
Är det en slump att det varit så många tacklingar mot huvudet i år?
– Jag har tänkt lite på det, om det är ett fulare spel nu än tidigare, men det tycker jag inte att det är. En viss del kan vara att spelarna inte är tillräckligt rädda om sig själva. Många av dem som blivit skadade är de här yngre spelarna som kommit upp, de kanske är lite oförsiktiga.
”Ska ha respekt för varandra”
För att få bort tacklingarna har Thomas Andersson och hans kollegor dragit ut på informationsturné runt om i Sverige. I onsdags var det Frölunda som fick besök av ”Kuben”.
– Jag pratade om just det här med att ha respekt för varandra. Ska man verkligen tackla en spelare som står framåtlutad i lite taskig position? Man kanske ska tänka på om jag hade velat bli tacklad så här, vad skulle hända då? Jo, jag kanske skulle bli förd härifrån i rullstol eller ännu värre.
Är det rimligt att hinna tänka alla de tankarna ute på isen?
– Någonstans måste man få in det i ryggmärgen. Det är lite som när jag lär grabben att köra bil, första gången så tittade han sig inte för i backspeglarna och han tittade sig inte runt omkring. Då fick man skälla på honom – och nu gör han det automatiskt.
Den kraftiga ökningen av våld mot huvudet har också fått domarna att ändra sitt beteende på isen. Från att oftast bara ha varit dömande efter händelsen försöker de nu förebygga – genom att varna spelaren redan innan han tacklas.
– Vi försöker prata ihop oss. När man ser vad som håller på att hända är man med och skriker; ”ta det lugnt”, ”pass upp”, ”akta ryggen” och sådär.
Gör ni det alltså?
– Ja, då vet spelarna att domaren är här och ser händelsen. Kanske får de en liten tankeställare och den där burdusa grejen hinner inte hända.
Bästa domare – fyra gånger
Som domare har Thomas ”Kuben” Andersson fått ta emot spelarnas pris som bästa domare fyra gånger.
– Ett sådant erkännande är fantastiskt.
Jag förstår det, men samtidigt verkar du beröra åt andra hållet med, det finns en facebookgrupp…
– …jo jag vet. Det finns inte bara en om man ska vara ärlig. Vad ska man säga om det? Jag förstår inte hur man kan lägga ner så mycket kraft på att hata.
Har det stannat vid anonymt näthat?
– Ja, under 23 års tid, peppar, peppar ta i trä, så har jag aldrig råkat ut för ett personligt hot eller så, men det är klart att det finns kanske X antal Thomas Andersson i Gävle.
Ja du blir ju lite hemlig så, men är det inte så att hela domarkåren också blivit lite mer hemliga nuförtiden med nummer i stället för namn på tröjorna till exempel?
– Ja precis, men jag kan tycka att det är lite proffsigare och mer stilrent.
När ni fick era nummer fick du nummer 10, var det självvalt?
– Ja, jag säger som Zlatan: nummer 10 får man inte – den tar man.
Är du en typisk nummer 10 som vill stå i centrum?
– Nej, jag vill inte stå i centrum. På 90-talet när jag dömde så kanske jag ville stå i centrum mer. Jag har sett gamla videofilmer från 90-talet och jag kan förstå att spelarna blivit jävligt förbannade på en med det kroppsspråk man hade. Men inte längre, jag ser er sätta rubriken: ”Jag vill alltid stå i centrum”. Den får ni inte sätta, haha.
Du är 48 och har dömt elitserien i 23 år. Hur länge tror du att du kommer hålla på?.
– Det är ganska tråkigt för dig om jag säger ett år i taget, men jag vet inte om jag kan säga något annat vid den här åldern. Jag får summera den här säsongen i april men jag skulle nog definitivt fortsätta ett år till
efter det här om jag är frisk.
– Sen handlar det ju om familjen. De får sitta i mellan något oerhört. Jag sa till min fru när vi träffades 1995 ”orkar du att jag dömer fem år till?” – nu har det gått 16.