Doldisen ska leda Sverige till VM-guld
Publicerad 2012-12-24
Tredje turneringen för Rickard Rakell – proffs i Kanada sedan han var 17
Han gör sitt tredje junior-VM – och är en av nyckelspelarna i det svenska lag som ska försvara JVM-guldet.
Men i Sverige är Rickard Rakell, 19, fortfarande ett okänt namn.
Nu berättar den förre AIK-forwarden om varför han lämnade Sverige redan som 17-åring, beslutet att hoppa av skolan efter bara fyra dagar och att ett VM-brons i bordtennis ligger bakom hans ovanliga efternamn.
För två år sedan anmäldes han som sista forward när turneringen redan börjat. För ett år sedan hade den högerfattade forwarden en betydligt mer framträdande roll i en kedja med Mika Zibanejad och William Karlsson.
– Även om jag bara är 19 år tror jag att jag har mycket att ge till alla i laget. Jag ska bara fortsätta bygga på det och försöka ge min erfarenhet till resten av laget. Jag vet hur det känns att förlora på straffar i en semi och vet hur det är att vinna ett JVM-guld, säger Rakell.
Trots att han gör sitt tredje JVM, är assisterande kapten och en av de viktigaste spelarna är Rickard Rakell ett okänt namn för många i Sverige. En stor anledning är att han lämnade Sverige tidigt.
Efter två säsonger med AIK:s juniorlag valde Rakell att redan som 17-åring flytta till Nordamerika och spel med Plymouth Whalers i den kanadensiska juniorligan OHL.
”Skolan var ett hinder”
Tanken var att han skulle kombinera ishockeyn med studier. Efter bara fyra dagar gav han upp.
– Det var inte riktigt min grej. Jag märkte redan den första dagen att det inte passade mig. Skolan började klockan sju på morgonen och slutade kvart över ett. Sedan var det träning kvart i två. Man fick linda klubba dagen innan för att hinna och det var inte direkt därför jag åkte över. Skolan kändes som ett hinder för att jag skulle må bra, berättar Rakell.
Sedan dess har han varit ishockeyspelare på heltid. I somras skrev han på ett treårskontrakt med Anaheim, den klubb som draftade honom i första rundan 2011. Men lockouten innebär att det blir ytterligare en säsong med Plymouth Whalers.
– Jag hade kört väldigt hårt i somras för att vara redo att kämpa om en plats i Anaheim, så det var en väldig besvikelse.
Vad fick dig att lämna Sverige redan som 17-åring?
– Jag kände att jag behövde ett miljöombyte. Att jag hade fått en stämpel på mig att vara en powerforward som skulle skjuta så fort jag kom in i anfallszonen och spela det enkla spelet. Det var en andra chans för mig att visa vad jag kunde.
”Pappa kollar varje match”
Det känns lite omvänt. Det vanliga är väl annars att man hamnar i ett fack i Kanada och flyttar till Europa för att få spela mera ishockey.
– Ja, exakt, men för mig var det här rätt väg. Nu ser jag mig själv mer som en spelare än när jag var yngre. Jag tror inte jag hade varit där jag är i dag om jag inte hade flyttat till Nordamerika.
Vad tyckte dina föräldrar när du flyttade så ung?
– Jag har haft väldigt bra stöd från min familj. Pappa lovade att om jag flyttade skulle han sitta uppe och kolla varje match – och det har han gjort. Det spelar ingen om han varit helt förstörd dagen efter på jobbet. Han har gått upp klockan ett på natten och sett varje match via datorn.
Men han har aldrig spelat hockey själv?
– Nej, men han är väldigt klok, haha. Han förstår idrott och har hållit på väldigt mycket med tennis. Han har hjälpt mig otroligt mycket, inte bara hockeybiten för den har jag inte direkt lärt mig av honom, men mycket mentalt.
Till sist, Rakell är inte direkt något vanligt efternamn.
– Nej, det är påhittat en bit tillbaka i släktleden. Jag kommer inte exakt ihåg hur historien är, men det har någonting att göra med ”racket”. Min farfar (Åke Rakell) spelade bordtennis på väldigt hög nivå, han har ett VM-brons eller något.
En titt i historieböckerna visar att det stämmer. Åke Rakell vann VM-brons i dubbel 1959.
– Jag tror att det var farfars mamma som kom på något med racket och så blev det Rakell, men hur det gick från ”racket” till Rakell vet jag inte riktigt.
De har gjort 3 JVM och blivit stjärnor sedan
Henrik och Daniel Sedin
Sedinarna öste in poäng under tre JVM-turneringar men fick aldrig vara med och vinna någon medalj. Säsongen efter den tredje turneringen flyttade de till Vancouver.
Niklas Sundström
Fanns med redan då Markus Näslund och Peter Forsberg spelade JVM och gjorde sedan ytterligare två turneringar. Gjorde 33 poäng totalt och fick två silver och ett brons.
Mats Näslund
Vann Stanley Cup, SM-guld, VM-guld och OS-guld. Men något JVM-guld blev det aldrig, trots tre försök. Ett silver som bäst.