Abrahamsson: De unga har tagit över

Uppdaterad 2013-04-02 | Publicerad 2013-04-01

SKELLEFTEÅ. Vi har inte bara sett Skellefteå vända den här matchserien.

Vi har också fått se det jag tror är det definitiva maktskiftet i laget.

De unga har tagit över – de etablerade stjärnorna får agera vattenbärare.

Följ ämnen
Hans Abrahamsson.

Det blev en ny rysare. Precis som i Cloetta Center kvitterade Skellefteå och avgjorde sedan i förlängningen. Nu har västerbottningarna vänt 0–1-underläge till 2–1 i matcher.

I lördags var det Viktor Arvidsson, 19, och John Klingberg, 20 som ordnade de två sista målen. I går var det Petter Emanuelsson, 21, och Oscar Lindberg, 22, som blev hjältar.

Emanuelsson kvitterade med ett snärtigt handledsskott då elva minuter återstod. Det var sedan Kirunasonens starka genombrott som bäddade för Oscar Lindbergs mål i förlängningen.

Har bara fortsatt

Jag har följt Skellefteås samtliga sju matcher under slutspelet och jag kan garantera att vad vi har fått se i de två senaste matcherna inte är någon tillfällighet.

Under kvartsfinalen mot Brynäs var det kedjan med Lindberg, Emanuelsson och Melker Karlsson, 22, som drev laget och var den klart starkaste offensiva enheten.

De här tre har bara fortsatt i semifinalen mot Linköping. Samtidigt har ännu fler klivit fram. Namn som Martin Lundberg, 23, Adam Pettersson, 21, Viktor Arvidsson och John Klingberg.

De sju jag har räknat upp tjänar nog mindre tillsammans än vad Bud Holloway gör ensam.

John Klingbergs utveckling under tiden i Skellefteå har gått spikrakt uppåt. Talang och spelbegåvning i massor har han alltid haft, men nu är både fysiken och omdömet på väg att hinna ikapp.

Och en trevligare spelare är svår att hitta.

Trögare på andra håll

För mig har maktskiftet i Skellefteå ägt rum mitt under slutspelet. Det är säkert lite tidigare än klubben egentligen hade räknat med. På förhand var det tänkt att de äldre, etablerade och välbetalda stjärnorna skulle spela avgörande roller i jakten på SM-guldet.

Lyckas Skellefteå gå hela vägen, och det har de givetvis stora chanser att göra, kommer det till stor del bero på lagets Young Guns.

– Det är jätteroligt med de här unga killarna, men jag är inte förvånad. De har starka pannben och vågar göra vad som krävs för att vinna. Klart de förtjänar att spela mycket, det handlar inte om ålder utan om hur bra du är, säger tränaren Hans Wallson.

På andra håll ser det betydligt trögare ut.

Jimmie Ericsson sliter som vanligt men utan riktig precision, Joakim Lindström blixtrar till ibland, Bellemare har en bit till formen efter sin käkbensfraktur.

Inte heller slutspelsspecialisten Erik Forssell har nått några högre höjder efter sin långa skadeperiod.

Bud Holloway?

Helt iskall.

Klara favoriter

Linköping var på väg mot en ny seger i Skellefteå, men hade totalt sett alldeles för korta perioder med konstruktivt spel. Nu behöver de tre segrar på de avslutande matcherna för att nå finalen.

Vad som blir viktigast om de ska lyckas vända?

Roger Melin sa det bäst själv:

– Att vi mentalt orkar stå emot och inte börjar tvivla på att vi verkligen har kapaciteten att rubba Skellefteå.

Exakt så är det. Linköping är tillräckligt bra för att blåsa Skellefteå på finalplatsen. Men de får inte för ett ögonblick tappa tron och måste orka leverera maxprestationer i de resterande matcherna.

Ju längre matchserien går desto mer press blir det trots allt på Skellefteå. De var klara favoriter på förhand och där är allt annat än guld en besvikelse.

Följ ämnen i artikeln